Göteborgsposten – 26 februari 1866, sida 1

BASTARDEN) Af PAUL SAUNIER. Men nya tankar började åter tränga sig på honom. Hvad kunde kardinalen vilja honom? Hvad betydde detta ovanliga besök som hans eminenses gardeskapten gjort honom? Dessa frågor satte till en början hans gissningsförmåga på prof; men då han tänkte på de qval han erfarit, höjde han en suck, i hvilken uttrycktes på en gång bitter undergifvenhet och stoisk likgiltighet. — Hvad kan jag väl för närvarande frukta? frågade han sig. Han hann slutligen fram till Petit Luxembourg och steg in i kardinalens förmak. Det var ett temligen rymligt rum, kring hvilket han blott behöfde kasta en blick för att igenkänna en hop af adelsmän, som han redan sett vid hofvet och i konungens rum. Hans gardeslöjtnantsuniform och hans stora ungdom väcke uppseende. Men då han var föga känd, vände sig uppmärksamheten snart från honom, och de olika grupperna samlade sig ånyo. Man trodde att han skulle af kardinalen utbedja sig någon tjenstebefattning. De afundsjuka kastade på honom misstänksamma blickar; andra, och det var största antalet, mätte honom med spotska blickar. o) Forts. fr N:o 46