Göteborgsposten – 23 februari 1866, sida 3

kongressen afgifva en berättelse. Detta beslut grundar sig antagligen på de upprörande uppgifter, som ingått från Sydstaterna, der de hvitas hat till negrerna är förbittradt. Talrika mord skola föröfvas på negrer, och då en mördare dömts, ingå så många nådeansökningar, att domaren Holt, Kentuckybo, sagt, det man bör afslå dem, just derför att de visa, huru allmänt hatet är till de tärgade. Eftersom den enskilde negren ej längre kan anses för enskild hvits egendom, betraktas nu den färgade racen i sin helhet som den hvita racens egendom, och man anser sig befriad från hvarje undseende med densamma, Man jagar negrer med blodhundar, nekar dem allt skydd inför domstolarne och vill ej gifva dem lifsmedel eller arbete utan på slafvilkor. SydCarolina har antagit en formlig slaflagbok, och Nord-Carolina behåller utan vidare den gamla, enligt hvilken tvenne färgade blifvit sålda till 7-årigt slatveri för stöld. Alabama införer fängelsestraff och piska tör arbetslösa, och förhandlar om en lag, som förbjuder äktenskap och annan förbindelse mellan negrer och hvita, under straff af fängelse för de senare och af piska samt brännmärkning för de förra, med strängare straff för egentligt äktenskap, än för brottsligt umgänge. Louisiana har antagit en lag, som tvingar färgade att taga årstjenst under straff för lösdrifveri, och de frigifnas byrå måste protestera häremot, hvilket den äfven gjort i flera andra Sydstater. Både Syd-Carolina, Alabama och Mississippi antogo samtidigt med den ändring i Unionsförfattningen, som upphäfde slafveriet, ett förbehäll mot kongressens rätt att skydda negrerna. Endast ovilligt hafva några af Sydstaterna gifvit negrerna vittnesrätt inför domstolarne, fastän detta är vilkoret för, att dessa öfver hufvud taget få rätt att döma i saker, uti hvilka negrerna äro invecklade. Sydstatsboerna hade väntat, ja, till en del hoppats på ett negeruppror under juldagarne, för att derpå kunna börja en nedsabling. Endast några enstaka upplopp egde rum, emedan soldaterna öfverallt voro på sin post. Tydligt visar sig, att det nu lefvande slägtet inom negerracen skall komma att lida mycken nöd oaktadt sin befrielse. Mångfaldiga ha dött af svält och brist, andra af smittosamma sjukdomar, t. ex. koppor. Glädjande är negrernas ifver etter undervisning, och 631 negerskolor ha redan upprättats med 1,240 lärare och 65,834 barn. Bekräfta sig alla dessa berättelser, är det onekligt, att ett styft stycke arbete väntar Unionsregeringen, och den utsedda komiten skall kunna bli i tillfälle att afgifva ett särdeles intressant aktstycke. Men tills komiteen slutat sitt värf, förbli Sydstaternas representanter utestängda från kongressen, och innan de åter komma in i denna, befinner sig Södern i ett undantagstillstånd, som måste bli mer och mer olidligt, isynnerhet som osäkerheten i de politiska förhållandena hämmar alla kommersiela och industriela företag och det uttömda Södern ser sig beröfvadt de kapitaler, som annars skulle i rikligt mått strömma ned till det från Norden. Förbittringen växer så småningom dag från dag, och missnöjet visar sig dels genom valen inom de olika staterna, hvilka ingalunda utfalla efter Unionsregeringens önskan, dels genom den tilltagande utvandringen till Centraloch SydAmerika. Det var isynnerhet före julen, som spänningen mellan presidenten och kongressen visade sig störst. Man hade trott, att efter julferierna en mildare stämning skulle inträda genom påverkning i hemorterna på de olika kongressmedlemmarne. Men detta har ej visat sig vara fallet, om än några närmat sig presidentens politik. Tvärtom, då ett förslag tramkom om att gilla denna, föreslog en annan medlem, att man skulle uttala den förhoppning, att regeringen skulle understödja kongressen i dess sträfvanden för Unionens återupprättande, och detta förslag antogs med 105 röster mot 32. Vigtigare än detta utalande äro dock sjelfva besluten från kongressens tvenne hus. Representanthuset har med 116 röster mot 54 antagit, att negrerna i distriktet Columbia, i hvilket Washington ligger, skola ha lika rösträtt med de hvita, och oaktadt den hvita befolkningens nästan enstämmigt uttalade vilja häremot, väntas beslutet atven bli antaget af senaten, kanske med det tillägg, att de skola kunna läsa och skrifva. Presidenten skall måhända säga nej, men man hoppas då på en majoritet at två tredjedelar i båda husen, och då är beslutet likväl lag. Senaten har med 37 röster mot 10 antagit lagen om de frigitnas byråer, enligt hvilken presidenten bemyndigas att gifva 3 mill. acres obegagnad jord i Florida, Mississippi och Arkansas till negrerna i lotter om 40 acres mot en viss af gift eller köpesumma (alltså till 75,000 negersamiljer, eller knappt 10 af dem alla), hvarjemte negrernas besittningsrätt utvidgas från 1 till 3 år på den jord, som general Sherman under kriget gaf dem längs GeorRe LLb Lr 0 GG Mo