Göteborgsposten – 23 februari 1866, sida 2

Från Riksdagen. Sammanseatta lagoch ekonomiutskottets betänkande n:o 1, i anledning af motioner om ändring i stadgandena för skyldighet att deltaga i byggnad och underhåll af kyrka, prestgård, tingshus och häradsfängelse, har i förgår hos samtliga stånden förevarit till behandling. Ridd. och adeln gillade utskottets afstyrkande at de väckta ändringsförslagen, men återremitterade hvad utskottet föreslagit angående grunderna för deltagande i kyrkobyggnad. Äfven bondeståndet återremitterade denna punkt. Borgareståndet beslöt att, enligt hr v. Ehrenheims reservation, hos K. M:t anhålla om proposition till nästa riksdag med förslag till en billigare fördelning af skyldigheten att bygga och underhålla kyrka, sockenoch fattigstuga. Presteståndet biföll, men först efter votering med 25 röster mot 24, utskottets hemställan. Från lagutskottet har utkommit en motion om ändringar i domstolsinrättningen å landet. I detta afseende föreslår utskottet: 1. att rikets ständer för sin del måtte besluta, att 1 kapitl. 1 Rättegångs-Balken skall erhålla följande förändrade lydelse: Underrätt å landet är häradsrätt. Der dömer häradshöfding med tolf män, som i häradet bo och dertill valde äro. De tolf kallag häradsnämd. Då ledigt rum i nämnden fyllas skall, varde i den eller de socknar, för hvilka ledigheten inträffat, val hället å kommunalstämma. Ej må annan dertill väljas än den, som är välfrejdad och tjugofem år gammal; ej heller den, som innehar befattning i konungens och rikets tjenst. Den som de flesta rösterna erhållit vare såsom nämdeman ansedd. Enhvar, som eger rösträtt å kommunalstämman och sjelf är till nämdeman valbar, ege vid valet lika röst. Uppstår tvist om den valdes behörighet, eller om valet rätteligen skett, gifve häradsrätten utslag deröfver, och gånge det utslag i verkställighet, ändå att klagan i högre rätt föres. Den, som kallad varder att i rätten sitta, på sätt nu sagdt är, vare pligtig att minst två år den tjenst förrätta, der han ej från ormA0000000O— F—