Göteborgsposten – 17 februari 1866, sida 2

De skånska stenkolsgrufvorna. Såäl vid Wallåkra som förnämligast vid Wram iro flera stenkolsschakt numera öppnade, och en lokomobil kommer att anskaffas för vattrets utpumpande. — Några engelsmän anände i förra veckan till Helsingborg för att aga närmare kännedom om de skånska stenkolsgrufvorna, för hvilka man i England särleles intresserar sig. — — — Penalism. Från Wexiö berättas att vid derv. b. elementarläroverk de tre öfversta afdelningarnas lärjungar, som på grund af förment häfd velat åt sig bevara det forna gymnasii tvetydiga rättigheter, haft sammankomster och vid dessa öfverenskommit bland annat om afstraffandet såväl af en yngling i nedra sjette, som af flera i öfra femte klassen. Såsnart dessa tvenne egenmäktiga tilltag blefvo för läroverkets rektor bekanta, sammankallade han läroverkets kollegium och öfverlemnade målen åt dess behandling. Resultatet af densamma har blifvit 1:o) att de tvenne ynglingar, som befunnits verksammast och våldsammast ha gått till väga vid utförandet af bemälte mot skolstadgans bud stridande beslut, från läroverket förvisaw för innev. termin; 2:0) att alla i besluten härom deltagande ynglingar inför kollegium och läroverkets församlade ungdom at rektor erhållit en allvarlig varning; och 3:0) att de, som gjort sig skyldiga till våldsam behandling af lärjungar i öfra femte klassen, derutöfver dömts att erhålla nedsatta sedebetyg och särskild näpst af rektor. II. C. Andersen befinner sig, såsom bekant, f. n. på en utrikes resa, på hvilken han först gästat Holland. Då han anlände till Utrecht, kom han på bangården i samtal med en man med förnämt utseende och med bröstet betäckt af ordnar, hvilken bl. a. frågade hvarifrån A. var. Då A. svarade att han var från Danmark, yttrade den fremmande: Nå, då skall det troligtvis roa er att höra, att er berömde landsman skalden H. C. Andersen väntas hit i dag. Den främmande blef utan tvifvel lika öfverraskad af att erfara att det var Andersen sjelf han talade med, som denne öfver att i ett främmande land man så lifligt intresserade sig för honom. Konstnjutningar i landsorten. Söderköpings innevånare hade i Söndags att fröjda sig åt en konstnjutning af sällsynt slag. Den äfven för Göteborgs publik bekante skådespelaren Tell gaf nemligen då med biträde af förre teaterdirektören Smitt en dramatisk soir6. — Tragikern Westermark hade ämnat gifva ett par representationer under marknaden i Hedemora, men teatern, som äfven begagnas till spanmålsmagasin, kunde ej i anseende till bristfällig eldstad derstädes, upplåtas, hvarför förädlande nöjen fingo stå tillbaka för de mera omoraliskt-baachinaliska säger Hedemora tidning. En spåqvinna från finska lappmarken har en tid vistats i Strengnäs och varit mycket anlitad af både bättre och sämre, hvilka varit nog enfaldiga att låta henne gyckla med sig. Sjelfmord. IWermlands-Posten berättas: Torparen And. Jakobsson under säteriet Rud i Ny socken afhände sig lifvet geInom hängning d. 31 sistl. Januari. Den afslidne, som gjort sig känd för att vara mycket sarbetsam, nykter och ordentlig, hvarigenom han förvärfvade sig sina husbönders och grannars aktning och törtroende, ätvensom en i sin samhällsställning icke obetydlig törmögenhet, och derjemte gjort sig känd för en gudfruktig och religiös vandel, anses hafva begått sin gerning af grubbel, föranledt af -långer öfver att hafva varit hårdhjertad mot en broder, hvilken han först beröfvat arrende på en sig tillhörande hemmanslott och densamma försålt. un vdt — — — Ö Jerusalem har i årtusenden varit en stad att gråta öfver och är det ännu idag. Genom den uslaste styrelse i verlden, genom fanatism och despotism har staden råkat i ödesmål och elände. Man har nu börjat det vanliga tiggeriet i Sverige för att afhjelpa nöden. Det är återigen Wäktaren som går andras ärenden, i ändamål att samla penningar, hvilka sedan inhöstas, troligen icke af Jerusalems befolkning, utan af dess munkar och jesuiter. Bomullsexposition. Inst. Mars månad kommer i Neapel att öppnas en utställning för bomull, växt i Italien. Komiteen komme äfven att draga försorg om att en fullständig samling af alla bomullsssorter från de olik: italienska provinserna finner plats vid verlds expositionen i Paris. På detta sätt skall jem förelsen med öfriga bomullsproducerande län ders alster komma att afgöra frågan om bom ullsodlingen kan vara ekonomiskt fördelak