Göteborgsposten – 17 februari 1866, sida 1

Länge hade öboerna på andra sidan elfven med lystna ögon och högt uppspärrade öron förnummit huru millionerna samlade sig i kassakistorna hos Göteborgsherrarne?. Förgåtves voro alla deras försök att genom periodiskt återkommande höjningar af landsbygdens idylliska produkter leda en sidogren at denna nya Pactolus direkte in i deras resp. kistor. Fåfängt! Ett och annat tusentals riksdaler, hederligen och ärligen ärfdt från fäderna ökades visserligen genom aktningsvärd flit och sparsamhet till en rätt respektabel summa, men si millionerna, de läto vänta på sig. Kom så en vacker dag från stadsfullmäktige ett förslag om inköp af en sträcka af de vid stränderna belägna vassarne. Was ist das: tänkte öboerna, skulle ögonblicket verkligen vara inne? och så höggo de till, så att de sjelfva rodnade af förlägenhet, men fullmäktiges ombud bleknade af harm öfver så mycken naiv oförskämdhet och gingo bort till dem, som billigare voro än desse. Och så slutades detta misslyckade försök att få esitta i vassen och skära pipor. Denna tidnings utlandsafdelning innehöll för någon tid sedan en berättelse om huru en sfransysk tidning relaterat en afrättning som aldrig egt rum. Vi påminna oss med anledning deraf en händelse, som för många år tillbaka passerade i en viss universitets