Göteborgsposten – 16 februari 1866, sida 1

tala betydelsefulla fakta, men tiden dertill är änna icke inne. Hos bokhandlaren C. A. Reitzel skall snart utkomma ej allenast en ny upplaga af fru Gyllembourg-Ehrensvärds Skrifter af Forfatteren til en UHverdagshistorie, utan äfven nya upplagor af H. C. Andersens Improvisatoren, De to Baronesser och billedbog uden Billeder. Sjelfmord förekomma som bekant ofta här i landet. För några dagar sedan har sålunda en piga afhändt sig lifvet, dertör att en gammal spottlåda kommit bort för den familj, hos hvilken hon tjente och som misstänkte henne tör att ha stulit densamma. Af fru Ilerbery har nu utkommit hos fotografen Edvard Hansen ett länge saknadt törträftligt porträtt af den stora konstnärinnan, som hittills enständigt vägrat att låta taga af sig. Den lycklige Hansen, som förmått beveka henne, skall utan tvifvel derpå göra en lysande afär. Från alla håll strömma redan nu in beställningar på porträtter, och en enda bokhandlare har beställt för mer än 600 rdr danskt visitkort af konstnärinnan. Fastlagsmåndag — vår karnevalsdag — firades i sus och dus öfverallt här i Köpenhamn. Om förmiddagen utkastades som vanligt skillingsstycken och tastlagsbullar från börstrappan till den talrikt församlade gatuungdomen, men glanspunkten var likval om aftonen i de olika föreningarne. I Arbetareföreningen af 1860 var så stark tillströmning af medlemmar, att lokalen nästan icke kunde rymma dem, hvadan föreningens byggnadsfond, som inkomsten tillföll, gjorde sig en god vinst. Lokalen var prydd med en kolossal inbjudning, utförd i kol, hvilken lofvade guld och gröna skogar åt de besökande, kompositören Kragelund med orkester utförde en storartad fastlagssymfoni, ett fastlagsris om 7 alnar hade rests midt i lokalen och behängts med oräkneliga småpresenter, hvilka sedan bortauktionera es. Under auktionen betaltes en dyrbar dolk med 5,000 mursten till arbetareföreningens nya byggnad, en klippfisk blef flera gånger uppropad och betalt med 25 rdr (danskt), en ofantlig bål ispunsch bortauktionerades glasvis mot 2 mark till 50 rdr glaset. — Konstnärerna hade i sin Forening at 18 November anordnat en storartad karneval tör herrar. Väggarne i hela lokalen voro prydda med präktiga kartonger, utförda af de skickligaste yngre målarne, och medlemmarne samt gästerna infunno sig i kostymer. Den finaste spanske hidalgo vandrade arm i arm med den bjaltigaste Ladegaardslem (arbetshjon), Venus gick med en kongl. lakej under armen och Hercules gjorde sin cour för Maren kökspiga. Fram mot midnatt kom den allvarliga delen at festen: Prins Paris med öfverstepresten Kalkas vid sin sida vandrade in i salen, följd af ett ståtligt garde Trojanare. Dessa krigare voro på ett lysande sätt utstyrda; deras sköldar och rustningar bestodo af goltmattor, i handen buro de väldiga spjut, hvilkas spetsar utgjordes af morötter, och på deras hutvuden tronade blomsterkrukor, prydda med fjädrar af grönkål. Gardet slog derefter en krets kring alla qvinnorna, och nu utdelades skönhetspriset, ett väldigt päron — ty äpplet hade ju prins Paris förut på berget Ida skänkt till den sköna Helena — till den vackraste qvinnan. Päronet tillerkändes Hebe, som under stormande jubel helsades såsom den skönaste bland alla de sköna och bars i triumf genom salen, under det en hymn uppstämdes till glädjens lof. En stormande cancan inledde den derpå följande dansen, som varade till morgonvåkten. — I Studenterforeningen var ätven storartad karnevalstillställning, i hvilken ock prins Paris, den sköna Helena och Kalkas spelade hufvudrollerna, och äfven der sluråde munterheten först på morgonen, Men tillåt mig med ett snabbt språng lemna dessa hvirflande Fastelavnslöjer och deras stormande cancans, som kunna förvilla sinnen och eftertanke, och i stället fästa eder uppmärksamhet på tvenne omständigheter, hvilka, ehuru de vid första påseende kunna