Göteborgsposten – 14 februari 1866, sida 2

Johannes dock blef mantalsskrifven derstädes. Pastorn i Häglinge förelade honom att skaffa sig lagstadd plats innan han ville viga honom. Detta var sannolikt mera än Johannes kunde, emedan man nekade att mantalsskrifva honom der han vistades hos svärföräldrarne i Ynglingarum. Emellertid skulle en vigsel på Söndag ega rum i Häglinge och vårt unga brudpar hade ätven fått tillstånd att vid samma tillfälle blifva med kyrkans band kopulerade. De tillställde derföre en bröllopsfest i deras hus med bjudningar af slägt och vänner, hvilka tillstädeskommo med förningar och brudgåfvor etter råd och lägenhet. Brudparet begaf sig med behöriga vittnen till Häglinge och stodo der redan framför brudpallen, ansigte mot ansigte med presten, som just höll på att läsa de första vigselorden ur handboken, då han kom ihåg hvad han anbefallt brudgummen samt frågade efter hans betyg om laga försvar. Något dylikt förefanns icke och presten drog sig tillbaka samt förnekade att viga dem; de måste snöpligt återvända till bröllopshuset. Man lät dock ingalunda förbluffa sig öfver denna lilla malhör, utan fortsatte bröllopskalaset i två dagar, och det unga paret mår ännu särdeles väl samt har öfverlemnat vigseln åt tiden, då presten behagar det. KI nn un 4j.