Göteborgsposten – 13 februari 1866, sida 3

varaktig regering upprättas derstädes med Frankrikes tillhjelp, skola vi åt de latinska racerna på andra sidan Oceanen hafva gifvit deras tillhörliga makt och inflytande; vi skola ha betryggat säkerheten för våra och Spaniens kolonier i Antillerna; vi skola ha stadgat vårt eget välgörande inflytande på Central-Amerika, och detta inflytande skall, genom utt skapa osantliga marknader för vår handel, förskaffa oss de för vår industri oundgängliga råämnen, Det sålunda pånyttfödda Mexico skall alltid vara oss gynnsamt, ej blott af tacksamhet, utan derför att dess intressen skola vara desamma som våra och emedan det skall finna understöd i sina förbindelser med europeiska makter. Skulle, att döma häraf, kejsaren möjligen med expeditionen åsyftat ett steg mot den stora republiken, hämnar denna felaktiga politik sig sjelf, genom att gifva det republikanska partiet i Frankrike nya krafter, ny vind i seglen. Att vilja krossa en fri republik, för att hindra dess allians med Ryssland, var ej långsynt. En allians mellan det fria Amerika och det otria Ryssland är i längden omöjlig, ty den är onaturlig; mellan det tria Frankrike och Amerika emot Ryssland är den deremot mera ihållande och sannolik. Men skall kejsar Napoleon besegra sig sjelf, låta en plan falla och gripa den, som händelserna anvisa, knyta förbund med republiken och deiförtryckta nationaliteterna, gäter höja frihetsropet i Europa och låta de transka legionerna heldre söka äran och hans dynastis bestånd genom att återställa jemnvigten i Europa och återgifva demokratien dess rätt, heldre än att fuska bort sitt statsmannaanseende, sin dynastis framtid och Frankrikes blod i ett ärelöst krig med amerikanska fribytare samt framtvinga revolutionens stormar i Frankrike och åter kasta vår verldsdel i våldsamma skakningar samt då oundvikliga blodbad? Så står det och väger. Spanien kan lemna Napoleon ett litet exempel på hvad det vill säga, att inlåta sig i förvecklingar med republiker, hvilka alltid i krigsfall ha ett företräde framför monarkien: att de representera en enig falkvilja. De spanska kusterna kringsvärmas redan af fem Chileniska pansarfartyg, Hucscar, Iruraura, Independencia, Eagle och en monitor. Man befarar i Spanien tillochmed, att en eller annan af dettas vigtigaste handelsstäder skall bli bombarderad och nedbränd af de djerfva chilenerna. Nu kommer härtill notisen, att chileniska kapare och krigsfartyg nu äfven uppträdt i Cubas farvatten. Kanske att nästa post skall bringa oss underrättelse owm en resning på denna ö eller en chilenisk landstigning derstädes. Möjligen hade Frankrike räknat på den engelska alliansen, för att kunna uppträda med kraft, men England är ej mera detsamma som fordom och dess makt är i nedgång. En stor källa till svaghet för detsamma är Fenianismen och skall ännu mera bli det. Om denna ofantliga sammansvärjnings utbredning inlöpa de märkligaste upplysningar. Så skritver en ins. till Times, att han rest från Abbeville till Amiens i sällskap med några franska officerare. En af dem, en kapt. vid cuirassiererna, berättade, att han var af irländsk härkomst och bar irländskt namn, men att hans familj varit länge bosatt i Frankrike. Vid samma regemente funnos tvenne andra irländska officerare. Hvardera utaf dem hade erhållit ett cirkulär med anhållan om understöd af deras börsar och personer för den feniska sakens skull och för att rycka deras fosterland Irland från de engelska inkräktarne. Han berättade vidare, att han trodde hvarje officer med irländskt namn inom franska armåen hafva erhållit dylikt cirkulär. haptenen hyste god tro till Irlands framtid. Den franska pressen, tillochmed den officiela, börjar äfven mer och mer sysselsätta sig med feniasmen. Memorial Diplomatique säger: I Irland är missbelätenheten med England och sympatierna för fenianismen så utbredda, att presterskapet skall nödgas åter upptaga sin roll som agitatorer. Fenianismen hotar att bli en national rörelse; det irländska folket genomtränges allt mer och mer af de demokratiska idöerna från Amerika. I sjelfva Irland fortsara häktningarne. Vid en af Dublins gator har polisen upptäckt en hel arsenal, i hvilken den konssikerade ej blott flera kistor med patroner och lansspetsar, utan ätven i ett öfre rum påträffade en smältugn och stora qvantiteter bly, koppar och krut. I den lilla staden Valence i Frankrike ha oroligheter egt rum, framkallade af ett val. Trupperna måste slutligen intervenera, och då folket kastade stenar på dem, gåtvo de eld. Ett stort antal häktningar gjordes. ÄÅtven i San Salvatore ha oroligheter egt rum. I litterära kretsar omtalas mycket ett nytt verk af den gamle Viennet, kalladt, La Papautå, par un vieillard. I Enylands parlament har framlagts första delen af en hlå hal kanag. Panare velatinSs