Göteborgsposten – 7 februari 1866, sida 1

Hvari man slutligen erhåller några underrättelser. Vicomte de Puylaurens visste nu ej hvilket helgon han skulle anropa om hjelp i det företag, hvarpå han inlåtit sig. Bref, resor, personliga efterspaningar, allt hade han försökt, utan att han fått det ringaste spår som kunde leda honom till upptäckande af hvart Renaud tagit vägen. Också började han redan tro honom vara död, eller i hemlighet innesluten i något statsfängelse, då hans kammartjenare en vacker morgon kom och underrättade honom om att Pierre Trochu önskade göra honom ett besök. Vicomten hade sedan någon tid så många namn i huf