Göteborgsposten – 6 februari 1866, sida 1

korrespondens från Köpenhamn. Den 4 Februari. Det tyckes nästan söm om vi snart skull ha att vänta något vigtigt uttalande från Preus sens sida rörande det öde, som detta lan vill bereda Slesvig och Holstein. Vi vänt ingalunda, at: detta uttalande, om det komme satt fällas, skall ingå på den ringaste eftergif åt nationalitetsprincipen i Slesvig. De gansk: omfattande arbeten, som preussarne vidtagi och till en del utfört å Als och på Dyppel sidan, angifva tvårtom, att de ämna slå sig till ro derstädes för alltid. Men då Preussens örn eller hök har bo på Als, har han äfver sin ena klo lyftad öfver Öarne, medan hans blick är riktad på Jutland, som han anse naturen hafva törenat med Slesvig. Det äl mer än någonsin på tiden, att den öfriga skan dinaviska Norden nu riktar sin uppmärksamhet på händelserna i hertigdömena. Denna fråga kan visserligen förefalla tråkig, jag medger det. I densamma har bråkats och skrifvits så mycket, att helt säkert ingen politisk angelägenhet gitvit bläckkokarne och papperstillverkarne så mycket att göra som denna. Jag kan också redan se, huru ni gäspar vid blotta tanken härpå. Men det är för denna liknöidbet Norden framför allt bör taga sig till vara. Det är i den Preussen hittills haft bästa jordmånen för sina stämplingar mot Danmarks och dermed äfven hela den skandinaviska Nordens försvagande. Uti en af sina många depescher rörande den då s. k. dansktyska frågan förklarade eder utrikesminister grefve Manderström, att om Preussen tilläts bemäktiga sig hertigdömena, skulle det snart ätven öfversvämma Jutland, hvarför h. exc. särskilt betonade faran för såväl Sverige som af denna visst icke inbjudna, men väl objudna gåsts närhet. H. exc. gäller ju som en vis man, det är således eder skyldighet att egna ej allenast uppmärksamhet, utan äfven ett lefvande intresse åt de förhållanden, som äro under beredning och hvilka snart skola inträda på ett mera positivt område. Vår statskalender för 1866 är utkommen. Den innehåller bl. a. en förteckning öfver flottan, enl. hvilken denna för närvarande består al 3 pansarfregatter med 55 kanoner och 1,500 hästars kraft, 2 pansarbatterier (af hvilka det ena likväl icke är alldeles färdigt) med 6 kanoner och 595 hästars kraft, 1 skruflinieskepp om 64 kanoner och 300 hästars kraft, t skruffregatter med 162 kanoner och 1,200 lästars kraft, 3 skrufkorvetter med 44 kanoer och 820 hästars kraft, 4 skrufskonerter ned 12 kan. och 500 hästars kraft, dessutom skrufbåtar med 15 kanoner och 445 hästtrafter samt 6 hjulångare med 38 kan. och 060 hästkratter. Inalles 30 ångfartyg med 59 kanoner och 6,420 hästars kraft. Af se—2 —