Göteborgsposten – 30 januari 1866, sida 1

ne meddelar såsom stöd för sin sak ett bre! rån den liberale engelsmannen John Bright, hvars hela politiska lif varit en kamp till förmån för den engelska arbetarebefolkningens bästa i såväl materielt som politiskt hänseen de. Såsom berörande törhållanden, hvilka äfven stå på dagordningen inom vårt eget land, anse vi oss böra meddela detta bret, i hvilke. enkla men oförnekliga sanningar till förmån för frihandeln uttalas. Brefvet lyder sålunda: Rochdale d. 2 Dec. 1865. — — — Fri handel är alltid liktydigt med sto: bandel, och stor handel betyder alltid stor efterfrågan efter arbetare, och detta är städse liktydigt med och betingar höga arbetslöner. I närvarande stund äro arbetslönerna högre än någonsin förut här i England, åtminstone såvidt jag vet. Det är så förhållandet inom alla fabriksdistrikten, fastän längden af dagsarbetet är mycket mindre. Det är på samma sätt med våra jordbruksarbetare. I flera grefskaper ha deras löner stigit 25 till 50 pret sedan 1846, då vår jordbruksnäring underkastades täflan med hela verlden. Arbetarne i Amerika äro enormt beskattade vid inköp af många artiklar, isynnerhet i afseende på klåder. Amerikanare och engelsmän, som fara från England till Amerika, förse sig nu i England först med kläder för flera år; de köpa dem för omkring hälfteu emot hvad de kosta i Förenta Staterna och draga sålunda sin handel från de amerikanska fabrikanterna. på samma gång de undgå att betala de utomordentliga tullarne i de amerikanska hamnarne. Skydd fö fabrikauterna af jernoch klädesvaror i Amerika kan och skall utan tvifvel äfven rikta några utaf dem, men då måste det ske genom kontribution från hela folket till dem, som handhafva dessa särskilda industrigrenar. Detta system skall uppmuntra till nedläggandet af kapitaler i den skyddade handeln, och det skall sträfva hän mot förqväfvandet af industri och uppfinningar i nämnda stater; och hvad som vinnes å ena sidan, förloras å den andra. Då tullfrågan ligger öppen för amerikanska folket, skall sanningen afslojas. Det kan gå in på en måttlig inkomsttull å alla hufvudartiklar, hvarigenom möjligen något skydd måste oundvikligen medgifvas vissa fabriksgrenar; men det skall icke länge samtycka till att understödja näringsgrenar, hvilka äro för svaga att underhålla sig sjelfva utan den beskattning, som icke upptages för regeringens skull, utan afpressas det genom den protoktionistiska sofismen, uteslutande till fabrikanters vinst, hvilka utgöra en ringa del af hela befolkninningen. Man bör äfven lägga märke tiil, att den extra vinst, om det finnes någon sådan, som gifvits åt fabrikanterna, icke kommer deras arbetare till godo. Den kan öka bolagens eller korporationernas utdelningar, men den höjer ej i märkbar mån deras arbetareg löner: ty deras arbetares löner bestämmas af den allmänna arbetsnormen inom hela landet och beröras icke i någon märkbar eller synnerlig grad af den vinst, som de olika fabriksbolagen gjort. Om det finnes någon vinst i skydd eller monopol — och det är det ofta — är arbetarens del deri alldeles ingen eller åtminstone så liten, att den är alldeles omärklig. Eu bolag, som tillverkar en mycket vinstgifvande patenterad vara betalar arbetarne ej högre löner, än ett grannbolag, som idkar en affär, hvilken ej skyddas af något patent, och under det monopolet kan rikta dem som ega och njuta det, kan det icke vara af någon fördelaktig inverkan på arbetarnes intressen och iöner. Arbetarnes säkerhet och bästa bero af handelns zillständ och storleken af efterfrågan på arbetare, och vida mer än af det intresse de möjligen kunna ha — jag talar om hela mängden af arbetare i Förenta Staterna eller något land — uti ett särskilt skydd för någon affär eller i understödjandet och smekandet af någon särskild fabriksartikel, bero deras välstånd af det stora intresse de ha i denna tullkomliga handelsfrihet, hvilken skapar den största efterfrågan efter arbetare och gilver deras skicklighet och flit det högsta värdet. Det är intressant att se de gamla sofismerna, en gång så mäktiga här i England, men nu döda och begrafna för alltid, såsom jag hoppas och tror, åter framträda med nytt bf i Förenta Staterna — ett land, der Europas fördomar i allmänhet icke funnit något gästvänligt hem ... Alla länder i Europa sträfva efter handelsfrihet, och alla goda och förståndiga män glädjas deråt. Det skulle emellertid vara sällsamt, om Amerika, som står främst i hela verlden i kunskap om samt besittning och utöfning af politisk frihet, skulle sist komma underfund med det oskattbara värdet af handelns och näringarnes frihet, hvilken lämpligen kan kallas Frihetens Grundlag (Charter of Freedom). 2 114