Göteborgsposten – 29 januari 1866, sida 3

Fran Ulandet. Om kejsar Napoleons trontal yttrar Times bl. a.: Det är angenämt att veta, att om verldens fred skall råka i fara, skall det icke vara franske kejsarens skull. Ilan befinner sig i stor förvirring, och hans tal till senaten och lagstittande kåren är icke fritt från dunkelhet; men det utmärker sig genom en anda af verklig vänskap för den amerikanska unionen och förråder beredvillighet att uppfylla hvarje förnuftig begäran, hvarmed den amerikanska regeringen kan framkomma. En vädjan göres till den traditionela förbindelsen mellan de båda nationerna, och presidenten Johnson erinras om, att vid uppgörandet af den mexicanska expeditionen Forenta Staternas regering inbjöds att ansluta sig till en intervention, tillämnad lika mycket i Amerikas som i Europas intresse. På ett annat ställe säges, att underhandlingar nu pågå rörande franska truppernas återkallande, och det betonas, att den nuvarande regeringen i Mexico grundats genom mexicanska folkets vilja . .. Kejsarens återhållsamhet, så vidt hans ord visa, anger, att han önskar försona den amerikanska retligheten ... Hela hållningen i det kejserliga talet öfvertygar oss mer än någonsin om, att lösningen at den mexicanska svårigheten måste komma från Förenta Staterna. Kejsaren skall göra sitt bästa, men det skall vara föga värdt, om han icke understödes at den amerikanska regeringens bona ossfeia ... Det är mycket troligt, att mexicanska kejsardömet skulle efter franska truppernas återkallande nästan ögonblickligen ramla, men möjligheten af en sådan katastrof borde vara en ytterligare uppmaning för amerikanska regeringen, att emottaga den franska kejsarens erbjudanden. — Times hoppas och tror, att amerikanska regeringen skali taga vänligt upp kejsarens tal och vLifrigt ingå på en fredlig ösning af den mexicanska frågan i öfverensstämmelse med bada nationernas värdighetI samband med denna fredsförhoppningar andande uppfattning nämner en brefskrilvare rån Paris, att prins Napoleon gifvit en diner, ill hvilken general Shofield och den amerikanske ministern i Paris, Bigelow, varit inpjudna. De skola båda ha yttrat, att kejsarens ord i trontalet angående de amerikanska ristaterna skola inom dessa göra ett godt inryck. Den så kallade Exposen öfver kejsard mets ställning, hvilken framlägges vid sessionens början hvarje år i de franska kamrarne. yehandlar enligt de enskilda ministerierna lanlets samtliga angelägenheter och är denna sång ännu något digrare, än året förut. Ka itlet om de utrikes angelägenheterna omfat ar 30 qvadratsidor (218—218), men innehåler ej något oväntadt afslöjande, utan endast in vidgad öfversigt af Frankrikes förhållanden ill de främmande makterna. Rörande Mexico ger berättelsen: Franska regeringen uppställde, då hon företog xpeditionen till Mexico, fram ör sig ett mål. hvilket on underordnat sitt handlingssätt och af hvilket hen1e8 beslut ännu bero. Vi begäfvo oss till M. xico, ör att erhålla upprättelse, icke för att görn propasanda för monarkiens sak. Vara soldater befinna sig cko i Mexico, för att intervenera. Den kejserliga reseringen har ständigt tillbakavisat denna sats (interentionen) såsom stridande mot grundprinciperna för fara rättigheter. Mexico beherrskas för nål v. al en egelbunden regering, som är ifrig efter att uppfylla le förpligtelser hon ålagt sig i afseende på främlinsarnes personer och egendom. Då de nödiga anord