Göteborgsposten – 27 januari 1866, sida 2

Dess nej skall vara liktydigt med en revolution — en revolution mot Louis Napoleon. . Man eger rätt att göra ett ögonblicks paus vid denna tanke, som vi ingalunda äro hugade att nu fullfölja. På amerikanarne sjelfva skall emellertid ansvaret komma att hvila, derför att de närmast velat frammana ett krig, fastän det kunnat undvikas, endast de gifvit sig litet till tåls. Times Washingtonskorrespondent antyder, att Sewardes plötsliga afresa från Unio nens hufvudstad föranledts af någon skiljaktighet i åsigter mellan honom och presidenten Johnson, hvilken senare skall vara hugad att jaga på fransmännen i Mexico ännu mera, medan Seward nu vill stoppa, eller -tror tiden vara inne, då verket att undertrycka de europeiska makternas aggressiva tendenser bör öfverlemnas åt någon, som är mindre erfaren i missräkningar ang. det offentliga litvets belöningar. Skulle denna förmodan vinna bekräftelse, kunde man ega dubbla skäl att misströsta om hvad som skall följa. Ingland har äfven skäl, och, när allt kommer omkring, kanske större skäl än Frankrike, att med en viss underlig stämning se hän mot vester, der den feniska sammansvärjningen allt fortfarande utvecklar sig och hotar att växa till en makt, hvilken skall kunna skada England oerhördt, utan att Unionsregeringen behöfver röra ett finger. Timees korresp., hvilken, och det anmärkningsvärdt, förut hånat och sökt att på allt sätt förringa senianismens betydelse, meddelar nu följande notiser: Jag har från tillförlitlig källa erhållit den upplysning, hvilken jag ock anser vara fullt trovärdig, att feniernas ledare hafva i sin ego planritningar öfver Quebecks fästning och noggranna uppgifter om alla Canada-floderna, och att ett ansallsförsök är till planen fullständigt uppgjordt emot en af Canadas städer. Amerikanarne sjelfva börja nu bli oroliga (2) öfver de sannolika följderna af denna jättelika sammansvärjning. Der äro nu 700 cirklar at fenier i Förenta Staterna och mer än 380,000 medlemmar. De månadtliga inkomsterna i subskriptioner äro 200,000 dollars, och deras president Mahony säges hafva flera millioner hopade i bankerna. Penningar inströmma från Australien och nästan alla de trakter af verlden, der irländare finnas. Detta är fakta, hvilka vi kunna anse vara fullt ojäfviga. Brödraskapet har upprättat ett system af spioneri öfver hvarje tvitvelaktig karakter, och eder korrespondent, när han är i New-York, har fördelen af att ständigt vara jägtad af vaksamma fenier. Uti de stora hotellerna här i landet utgöres tjenstfolket förnämligast af irländare. Chicago har lofvat att skicka två regementen och S:t Louis tre, när helst de påkallas. I New-York finnas hundradetals exercisplatser, der fen erna samlas och hvarje afton öfva sig i vapnens bruk. Detta är betydelsefulla upplysningar, och väl har England skäl utt taga sig till vara för den hotande Nemesis. Under kriget hade Unionsregeringen till sitt förfogande 40,000 eng. mil jernväg; 15,000 mil telegraftråd öfvergåfvos, nedbrötos och upplades åter. Etowahbryggan, 625 fot lång och 75 fot hög, byggdes på 6 dagar, och Chattahoochee-bryggan, 740 fot lång och 20 fot hög, byggdes på fyra dagar. I Grants wme funnos 214,102 hästar och 58,818 mulåsnor, kostnaderna för deras underhåll uppgingo till 1 mill. dollars i månaden. Under kriget förbrukade armeens hästar och mulåsnor 23 mill. bushels säd, 79,000,000 bushels ärter, 1!(7 mill. tons hö och 21,000 tons halm, med en kostnad at 155 mill. dollars. Under sista året at krigel betaltes 105,019,406 dolars för kläder m. m. Forne statssekreteraren i Sydstaterna, Benjamin, studerar för närvarande i London engelska lagen, i afsigt att bli advokat. Plantageegarne i Sydstaterna bemöda sig ifrigt om, att erhålla så billiga arbetskrafter som möjligt i stället för dem de förlorat genom slatvarnes befrielse. Man gör europeiska arbetare lysande förespeglingar, men saken har väckt skandal i Amerika, heter det. — Vi skola sramdeles söka inhemta upplysningar om, huru härmed förhåller sig, isynnerhet som man äfven lägger an på svenska arbetare. I Belyien tilltager rörelsen för dödsstrafiets afskaflande och utbreder sig allt mer och mer genom broschyrer, meetings m. m. 1 Luttich har för ändamålet bildats ett centralitskott, hvars medlemmar haft företräde hos ustitieministern och af honom erhållit de bästa förhoppningar. Korrespondenterna skola ha något att skritva om, och det bör dertöre icke förvåna, att