Fran Utlandet. Af gårdagens telegram till G.-P. har läsaren ertarit, att kejsar Napoleon i sitt trontal vid kamrarnes öppnande sistl. måndag med kraft, såsom alltid på senare tider, betonat sin fredliga uppfattning af händelsernas närmaste gestaltning. Vi vilja, tills talet blir bekant i sin helhet, endast hålla oss till den del: deraf, som omhandlade Frankrikes ställning till Mexico och Förenta Staterna, för att sammanställa dem med andra uppgifier och sålunda häraf hemta den slutledning, som måste ligga nära: Vår expedition i Mexico nalkas sitt slut, och underhandlar jag med kejsar Madimilian rörande fastställandet af den tidpunkt, då våra trupper skola återkallas, utan att Frankrikes intressen bli komprometterade. Dessa ord kunna betraktas som svar på den nordamerikanske statssekreteraren Sewards senaste depesch, i hvilken förekommer denna sats: Det vänskapliga förhållandet står på spel, om Frankrike icke återkallar sina trupper. Kejsarens förklaring, att han vill återkalla dem, bör således kunna upptagas i försonlig anda. Tilllägget, att detta återkallande måste ske sålunda, att det ej komprometterar Frankrikes intressen, kan ej af yankees erhålla någon vrång tolkning efter inhemtandet af den vänliga och försonliga slutrefrängen: Den inom nordamerikanska unionen rådande upprörda stämning mot vår mexicanska expedition skall lägga sig genom vår öppna förklaring, att densamma icke strider mot Unionens intressen, och det ligger i båda folkens intresse, att ifrigt undvika hvarje steg, som skulle kunna såra deras värdighet. Etter detta uttalande och kejsarens förklaring, att han underhandlar med Maximilian om ingåendet af en konvention rörande utrymmandet, kan man lugnt hängifva sig åt den mening, hvilken vi för öfrigt redan länge omfattat, att någon hotande utsigt till en förveckling mellan Frankrike och Förenta Staterna ej sörefinnes, och att Napoleon beslutat öfverlemna Maximilian åt sitt öde. Den af Napoleon välvilligt utsträckta handen skola Förenta Staterna tvifvelsutan fatta, till förekommande af de stora olyckor, som ovilkorligen måste följa af ett sådant krig som det mellan Unionen och Frankrike. Denna uppfattning synes äfven vara de ledande franska tidningarnes. Uppseende har ock väckts af ett meddelande i Åla Presse, hvilket antyder Mexicos utrymmande såsom nära förestående och lyder så: Knappast återkommen från Tunis, dit han begifvit sig i ett uppdrag, som fullständigt lyckades honom, har baron Saillard, fordom legationssekreterare i Rom, åter d. 15 d:s lemnat Paris, för att i S:t Nazaire inskeppa sig till Mexico. Han skall der ingå öfverenskommelse med