Göteborgsposten – 23 januari 1866, sida 3

slippa Mandschu-eröfrarne. Z2elandia och ön togos år 1662 från Holland af den kinesiske sjöröfvaren Chingchi-kung, äfven känd under namn af Coschinga. Den öppnades då för engelska handeln. Sjöröfvarens son afträdde år 1683 Formosa till Kang-ki, kejsare af Kina. Ön gjorde derefter uppror ett par, tre gånger, likasom andra delar at kejsardömet, och det sista upproret undertrycktes år 1834. Den kinesiska Röda Boken upptager Formosa som ett distrikt af kejsardömet, och det är den verkligen. Nu torde kunna med tog spörjas: Ha alla starka nationer rättighet, att tillvälla sig från andra nationer de besittningar, som de anse vara af något gagn för sig — såsom Danmark, Montevideo, Chili, Guano-öarne eller Formosa? Om icke, hvad skall göras? Det anmärkningsvärdaste är, att preussiska regeringen synes halva ett fördrag med Kina och en minister i Peking, hvilket dock ej hindrar en hr Bismarck, att våldföra folkrätten. Inom preussiska landtdagen har nu tillochmed en af dennas medlemmar, Virchow, i ett ärende, som ej saknar sina trändskapssidor med Formosa-affären, väckt följande förslag: Deputerade kammaren förklarar, att den af ministerpresidenten i öppningstalet i regeringens namn afgifna förklaring öfver hertigdömet Lauenburgs förening med kronan Preussen står i strid mot den preussiska författningens tydliga bestämmelser. Dep. kammaren förklarar derför hvarje förening af Lauenburg med kronan Preussen för icke rättsgiltig, så länge den preussiska landtdagens bifall icke vunnits. — Kammaren hänvisade ärendet till ert utskott af 14 medlemmar. D. 19:de timade dessutom inom kammaren soljande: Finansministern framlade budgeten för 1866. Inkomsterna äro i densamma uppskattade till 157,237,199 thir, utgifterna till 157,237,199 d:o. En del special-budgeter kunna genast framläggas, återstoden är under tryckning. Det hela hänvisades till budgetsutskottet. — IIandelsministern framlade. handelsfördraget med Italien samt sjöfartsfördraget med England. Dep. Frese begärde, att det italienska handelsfördraget skulle först diskuteras inom kammaren, emedan handelsfördrag berättiga regeringen till höjande af inkomsterna och budget-rätten derigenom blir lidande(!). Handelskåren i Königsberg har ingått till preussiska regeringen med begäran om, att få försälja spanmål efter vigt i st. f. mått, och förordar denna förändrings antagande af hela Tulltöreningen. I Amerika sammanträdde kongressen etter julferierna åter d. 5 d:s. Inom senaten framlemnade mr Summer en petition från borgare i Boston med begåaran om skadeersättnings utverkande at britiska regeringen för förlusten af ett fartyg, som blifvit af sydkaparen Alabama uppbrändt. Petitionen hänvisades till utskott. Inom kongressen har framlagts den diplomatiska notvexlingen mellan Frankrike och Förenta Staterna rörande mevicanska frågan. Ur densamma framhälles i telegrafiska underrättelser till Times följande sammandrag: D. 3 november 1865 skref den amerikanske statssekreteraren Seward till Unionens gesandt i Paris, mr Bigelow, att han skulle tästa franska regeringens allvarliga uppmärksamhet vid de militära tilldragelserna i Mexico, genom hvilka tillfångatagna infödda mexicanare, deltagande i krig mot sin egen regering, förvägras de rättigheter, som folkrätten ötverallt beviljar krigstångar. D. 38 nov. skref mr Seward till mr Bigelow, att han underrättats af Juarez gesandt i Washington, Romero, att den juaristiske generalen Urtega, Salagar och flera andra mexicanska officerare, hvilka tillfångatagits af de kejserliga trupperna, blifvit afrättade. Seward befallte Bigelow, att fästa transka regeringens synnerliga uppmärksamhet vid detta ämne och underrätta utrikesministern Drouyn de Lhuys om, att Unionsregeringen med största bekymmer emottagit dessa underrättelser. Soward tillade: Om dessa uppgitter vid derom anställd undersökning befinnas vara sanna, kunna Förenta Staternaicke tvifla om. att franska regeringen, såvidt på henne beror, aldrig skall gilla åtgärder, hvilka stå i sådan strid mot den moderna civilisationens känslor och mensklighetens instinkter. Hr Bigelow skref d. 30 Nov. till mr Seward, att Drouyn de Lhuys i afseende på hans (Bigelows) af Seward anbefallda framställningar frågat honom, hvarför han icke vände sig till Maximilian, sägande: Vi äro ej Mexicos regering. I gören oss för mycken ära med att betrakta oss så. Vi begåfvo oss till Mexico med en arme, för att skydda vissa vigtiga intressen, men vi äro ej ansvariga för kejsar Maximilian eller hans regering. Han är eder såväl som hvarje annan regering an svarig, om han kränker dess rättigheter, och j haln der samma hjelpmedel som vi. D. 10 Dec. skref Seward till den juaristiske gesandten i Romero och tackade honom för hans depescher angående Maximilians olagliga dekret, hvilka depescher erhållit af unions regeringen det öfvervägande, hvarpå de med