Göteborg d. 16 Januari 1866. verldshandeln. Vi ha ett par gånger meddelat några i Times förekommande uppsatser, i hvilka allvarliga varningar uttalas till de engelska affärsmännen mot att för djupt inlåta sig i kredithandel med de amerikanska importörerna, emedan penningeförhållandena i Amerika icke erbjuda någon skyddande säkerhet. Då vi tunnit dessa varningar samtida med underrättelser från åtskilliga enropeiska penningmarknader, der amerikanska fondpapper i myckenhet utbjudas och med notiser tån sjelfva Washington om der pågående och, såsom det synes, seger lotvande sträfvanden å protektionisternas sida att få tullarne å främmande införselartiklar enormt höjda, hvaraf den slutsats ligger nära till hands, att importörerna nu taga in varor i massa, innan tullarne gått för mycket i höjden, hafva vi ej wvekat att återgifva dem, isynnerhet som det är helt naturligt, att efter det stora kriget kapitalerna måste vara begärligt eftersökta inom sjelfva Amerika och derföre kreditens begagnande lika naturligt. Lyckligtvis höjas röster emot Times arofulla uppfattning, hvilka synas understödda af det faktum, att nu stora penningeförsändningar börja inträffa från Amevika i Europa. Dessutom anmärker en ins. i Times senast hitkomna n:o, att priset å guld i Amerika varit sådant, att det ej varit förmånligt att sända kontanter till England för emottagna varor, hvarför man i stället sändt Vörenta Staternas obligationer, jernvägssäkerheter och andra öfverflyttningar af britiskt apital till Förenta Staterna i form af försträckningar till företag, som lofva betydliga räntor åt de engelska kapitalisterna. Föreläsningarne i Geometri, hvilka hållas af mag. Neovius, togo sin början i går. Bland åhörarne hade äfven åtskilliga damer infunnit sig för att göra sig förtroliga med denna vetenskap, till hvilken, enligt den grekiske matematikern, det icke finnes någon kungsväg. — I en inledning gat mag. Neovjus en allmän öfversigt af den matematiska