Göteborgsposten – 5 januari 1866, sida 2

utt handtverkarne — i likhet med studentersa — skulle ha sina skandinaviska sammankomster, hr Madsen för den nordiska qvinvan, hr Dahl för Norge, hr Jacobsen för de trogna Nordslesvigarnet. Etter måltidens slut begaf man sig ned uti ett rum inunder matsalen, der en teater blifvit för tillfallet uppförd. Otver ridåen lästes: Blot ul Lyst, en inskrift, som genast förflyttade tankarne till Den gamle Kasse paa Kongens Nytorv i Köpenhamn. Erik Böghs -Paa den anden Side och Kabinetssekretairen utfördes alldeles förträffligt och förhöjde den muntra stämning. som redan rådde vid måltiden. Emellan nämnda stycken framsades åtskilliga nordiska dikter. Etter denna lilla föreställning gick man åter upp i matsalen, der man vid en punschbål fortsatte med tal och sånger, tills man vid morgongryningen skiljdes åt. Under festen afsjindos ett telegram till den svenske konsuln i Havre, hvilken till denna fest förära! tvenne flaggor. En del sånger hade diktals med anledning af dagens betydelse. Fran Köpenhamn skrifves till oss under d. 3 d:s: Kompositören Asger Hamme rich, som s. n. uppehåller sig i Stockholm, der han mött den aldra största välvilja, har blifvit anmodad om att komponera en del musik vill den förestående stora konstitutionstest. som skall komma att hållas (Carlsdagen?) i anledning al den nya riksdagsordningens antagande. Efter en sammankomst på Börsen skall der bli stor fest på teatern, och det är der som hr Hammerichs musik skall bli använd. En Bryllupsdag är namnet på ett nytt 1 akts lustspel af professor H. P. Holst. Styc ket är antaget till uppförande på k. teatern, och rollerna ha i dessa dagar utdelats. Skandinaviskt. Af Blade til Menig. mand fra danske Skandinaver har nu n:o 4 utkommit i Köpenhamn, innehållande svar på frågan: Vilja Skandinaverna göra danskarne till svenskar: Vi hoppas längre fram bli i ulltalle att fullständigare än hittills redogörs för dessa märkliga i broderlandet utkommande ströskritter. hvilka äro hållna i ett sällsyn klart, bevisande och logiskt bindande språk Om n:o 4 yttrar Feedrelandet: Förf. uppmanar i denna lilla skrift ifrigt alla att bidraga till det stora nationalverket, att värje landet mot den tyska inströmningen; han visar, hurt vi endast kunna hoppas på framgång i denna nöd värnskamp, om vi ha det öfriga Norden i förenin: med oss, och huru en dylik förening, sådan man nt närmast tänker sig den, omöjligen skulle kunna bl farlig för vår inre utveckling och politiska sjelfständighet, än mindre för vår nationalitet, i det har framhåller det slående, men af Skandinavismens mot ståndare åsidosatta exemplet med norrmännen, hvilk: ej blifvit svonskar sedan 1814, men hvilkas natio nalkänsla tvärtom starkare utvecklats, till och mee ända till exeentriciteter och missgrepp. Slutligen vi sas, huru de båda nordiska skriftspråken endast är tvenne olika gestalter af ett och samma språk, de nordiska, hvars oldspråk ännu talas nästan oförän dradt på Island. Förf. lemnar en följd af ypperlig: exempel på, huru landskapsmälen i de tre ländern: zomma ord, hvilka gått förlorade eller aldrig uppta gits i det resp. landets skriftspråk, men deremot fin nas i det andra bokspråket. Så t ex. finnas mång söderjutska allmogeord i svenskan, och han häfda det berättigade, ja, naturliga i att dels upptaga dylik: ord, dels rent af taga ort från det andra skriftsprå ket, om man derigenom kan fördrifva inträngda ty ska ord. På det sättet blir skriftspråket mera rent mera nordiskt, och man skall derför ej bry sig om då hemmatyskarne, hvilka vilja hålla danskarne qva i deras gamla beroende af tyskarne och tyskheten kalla svenskarne för hemmasvenskar, ty endast de skandinaviska partiet förtjenar namn af nationalt, Ni kasom enhetsitalienarne i motsats till — neapolita nare, toscanare, piemontesare o. s. v. För teol. doktor Gumaelius, Örebr församlings pastor och ledamot af den nu för samlade riksdagens prestestånd, var en fest Lördags afton anordnad i Orebro hotellsalong Ett stort antal medborgare — vidpass 150 — hade der, på inbjudning at stadens riksdags zullmäktig, stadstullmäktiges ordtörande m. fl sammankommit för att betyga d:r Gumeeliu sin aktning och erkänsla för hans öppna, re tormvänliga uppträdande i prestesvändet. — I samma stad har man i dagarne bildat e stipendiitond för tekniska skolan, hvilken ska kallas Doktor Gustaf Wilhelm Gumolius st pendlisond. städernas folkmängd. I Örebro ha under är 1865 tolkmängden växt från 8,71 till 8.996 personer. I Jönköping har folkinäng den under samma år ökats med 521 persone och utgjorde vid årets slut 9,893 personer. Wexiö har folkmängden under året ökats me 39 personer. I Horås har solkmängden ökat med 107 och utgjorde vid årets slut 3,11(