Göteborgsposten – 5 januari 1866, sida 2

MMA MMO VIRe EMI U LME SARI YI 00 rdr till inköp af materiel m. m. under amma termin. AVN, EN I Fran Töreboda skrifves d. 3 d:s tilllg Led.: Det gamla året slutade med storm och t 1ederbörd, så att nyärsaftonen, som vanligt-s ris brukar ha sin stundom rätt bistra vinter, lenna gång liknade en stormig och regniglt ;ktoberdag. Vid tretiden på morgonen al det å ngångna nya året hördes åskan mullra på at-J ånd, hvarpå följde nägra blixtar. Etter näzra dagars ymnig nederbörd ha vi ändtligen ätt en klar himmel, med alla utsigter ull vinter, hvilket vore både behöfligt för jorden och ingalunda för tidigt. som någonting gendomligt vid denna årstid må omnämnas, utt Lördagen d. 30 Dec. passerade angt. Orn här törbi, kommande itrån någon at Wetterns hamnar och destinerad till Karlstad. Den var lastad med branvin. Tillfolje at den vestliga storm, som några dagar förut rasat, hade isen i kanalen blitvit upprifven, så att passagen obehindradt kunde verkställas. — För c:a 1 månad sedan hittade en gosse härstädes på plattformen ett litet paket jemte ett bref, hvilket han upptog och inlemnade hos en handlande E., i tanka att han kunde återställa de tappade sakerna till sin egare. Brefvet och paketer emottogos väl, men de lemnades så ull vida utan uppmärksamhet, som de efter en flyktig blick på dem, lades på en hylla. Först vid jultiden, då en generallejning brukar ske i hvarje ordentligt hus, framtogos dessa undangömda saker, och som bretvets försegling var bruten, och det lilla paketet såg så mystiskt ut, beslöt man att närmare taga kännedom om bådas innehåll. Paketet innehöll ett ovanligt starkt gift. hvilket, om det tallit i barns hander, lätt kunnat välla olycka. Den förständiga husmodren kastade genast vid upptäckten deraf det sarliga giftet på elden. Bretvet åter, också lika hemlighetstullt, var adresseradt till komminister J. A. Lagerlund. Ljungby, Traheryd, men vid öppnandet at detsamma låg deri endast ett prestbetyg, hvilket korrespondenten, såsom till sin beskaffenhet ganska eget, ordagrannt afskrifver: Trädskomakaren Johannes Andersson i Svenshult af Hemmeryd socken, som möjligen ämnar resa till Amerika, för att dels söka arbete, och dels bese den nya verlden; meddelas för detta ändamål detta intyg, att han är född d. 4 Juli år 1832, brukar ordemligt nådemedlon i förening med en ärlig och anständig vandel samt Eger Medborgerligt förtrveude och är ytterst skicklig uti sitt här antydda yrke, hvadan ban till det bästa rekommenderas. Traheryds Prestg. d. 1 April 1866. APastors-Embetets vägnar Efter förordnande J. A. Lagerlund. Comunmmster 1. (Sigill). Ett i sanning vackert betyg för vår konsterfarne träskomakare, som känner sig kallad att bese och drifva sitt yrke i den nya verlden; men hvarföre dateradt så långt töre sin tid? Dock, ho formår genomskåda alla pastoralvårdens mysterier? — Hrr consistoriales och ätskilliga lärare i Skara hafva, i likstämmighet med oppositionsbröderna vid riksdagen, visat en algjord motvilja för representationsförslagets genomgående, ithy att det blet törvägradt ungdomen, att vid den glada underrattelsen om reformens seger tå illuminora skolhuset, hvarvid dessutom nägra skarpa ord uttalades. Detta beteende har väckt ett visst uppseende, på samma gång det framkallat en svark ovilja. Skandinavisk julfest i Paris. (Ur ett bret till danska Dagbladet, dat. d. 25 Dec.) En sammankomst mellan sveuskar, norrwän och danskar egde rum Julaftonen på Boulevard S:t Michel. Den lokal, som för ändamälet begagnades, var festligt smyckad med nordiska flaggor, tvenne val lyckade porträver at Carl XV och Fredrik VIL; transparent med lämpliga inskriptioner 0. 8 v. KL 8 e. m. samlades 70 skandinaver, hvilka representerade de mest olika klasser och vilkor, neml. studerande, konstnärer, handtverkare och handlande m. m., för att gemensamt fira aftonen. Vid bordet öppnades talens rad af hr A. Ma dsen, som fäste uppmärksamheten å den senaste stora händelsen, hvilken satt sinnena i Sverige i rörelse, neml. retormsaken. Orsaken, hvarför frågan gått igenom, var enligt hans sförmenande konung Carls uppträdande, ty utan nans medverkan skulle Sverige ej kommit i besittning af den gärva, som brödraländerna redan sätt. IIan uppmanade derför de närvarande, att tomma ott glas för konung Carl XV. Denna skål, som beledsagades med ett nio gånger upprepadt, entusiasmeradt hurra, besvarades al en svensk, hr Ericson, som sade, utt det vart Sveriges lycka, att samudigt tvenne konungar letvat, hvilka ej i ord utan germing visat, att de voro bröder, besjalade at en och samma anda, kärleken till 101ket. I Norden hade aldrig herrskat tvenne sådana konungar som dessa, och deras namn skulle för evigt vara inristade i historien såsom de, hvilka älskade tolket och voro at det älskade tillbaka. Det var salig konung Fredrik VIL han menade, den konung. som ej allenast Danmark, utan äfven Sverige hade mve