Göteborgsposten – 2 januari 1866, sida 2

Washington, att vilja för Mexicos skull åsama sig, innan Sydstaterna ännu reorganiserats ch saktiskt lugnats, ett krig med Frankrike ch England, hvilket skulle stå Unionen osantint dyrt, isynnerhet som Frankrike genom ärmandet till Österrike neutraliserat Preussen ch Ryssland i Europa. Frankrike ser emelertid Preussens goda vilja och skall nog veta, tt i sinom tid stäfja denna skrymmande nektstat, hvars inre förhållanden dessutom cke äro af den art att tillåta dess regering ned alltför stor säkerhet inslå en politik, hvars vågsamhet skulle likna Don Quixotteri. För rigt är det komiskt att se, huru de preussiska tidningarne formligen nedskälla den kejserliga regeringen i Frankrike, derför att denna tuktar dem i Frankrike, hvars alla angelägenheter de tro sig ega rätt att diskutera i len mot regimen fientligaste anda man gerna kan tänka sig, medan de alldeles tiga med att de, hvad de preussiska förhållandena anvår, bära det fullständigaste munlås och ej våga säga ett ord till opposition mot sin egen regering, som konfiskerar tidningar dagligen och förföljer pressen med en våldsamhet, som helt säkert ej skulle tålas i något annat land. Franska regeringen skadar naturligen mest sig sjelf med att förfara strängt mot pressen, såsom då hon nu förbjuder lIndeh. belge i Frankrike; men aldra minst ega de preussiska tidningarne, som ej ha sopat för sin egen dörr, rätt att klaga deröfver. Antagligen är dock franska regeringens nu visade strängare hållning mot pressen endast tillfällig och dikterad af omtanka att ej för mycket uppröra sinnena på grund af den mexicanska frågan, i hvilken ett afgörande nu antagligen är under afslutning och utförande, om hvilket vi tör öfrigt icke länge skola sväfva i okunnighet, alldenstund franska kamrarne redan om en eller annan vecka sammanträda. Från sjelfva Amerika nå oss emellertid följande notiser, daterade Newyork d. 16 Dec: Franske gesandten i Washington har för unionsregeringen antydt, att, i händelse Förenta Staterna skulle anställa en gesandt hos Juarez i st. f. den utnämnde general Logan, som afsagt sig uppdraget, skulle franska legationen lemna Washington. Samme gesandt har äfven sändt sin förste sekreterare till Frankrike, för inhemtande af bestämda instruktioner rörande de mexicanska angelägenheterna. Men parisertidn. la France! förnekar redan i hufvudsak sanningen i dessa uppgifter. Representanthuset i Washington har beslutat, i likhet med förut Senaten, att sydstatsmedlemmarnes papper och fullmakter skola utan debatt hänvisas till utskott, för att undergå granskning, och att ingen Sydstatsmedlem skall erhålla tillträde till kongressen, förrän denna bestämt om den stat han tillhör är berättigad till representation. Huset har äfven enstämmigt antagit den förklaring, att förräderi är ett brott som bör straffas. Skattkammarsekreteraren har tillkännagifvit, att Spanien och Chili icke skola tillåtag föra uppbringade priser in i Unionens hamnar. Till Newyorks handelskammare har ingått en uppmaning om, att en national konvention för behandlingen at frågan om bomullsodling må hållas, för att vidtaga åtgärder till att bringa bomullsskörden nästa år till lika höjd med hvad den var året näst före kriget, eller till 5 millioner balar. Den nye Fenierpresidenten Roberts har utfärdat en helsningsadress med uppmaning till Fenierna att handla snabbt. England bör möta kapare på hvarje haf, säger han, och I bör slås, hvar helst det är mest sårbart och -Ider Irländarne kunna vara dermed bäst betjenta. Fenierna sägas ha mer än 2 mill. dollars uti frivillig kontant subskription i sin egn. I Brissel har utkommit en broschyr, hvilken omdhandlar den belgiska annexionsfrågan från en alldeles ny och mycket tilltalan e såståndpunkt. Fört. utvecklar deri, att Belgiens bestånd är af lika stor vigt för Frankrike ulsom tör sjeltva Belgien, emedan detta land alkan bli Frankrikes allierade mot Tyskland i Norden, likasom Italien blifvit det i Södern. så Belgien lider dock af en brist, som skall förr I hindra det trån att kunna rätt lösa denna uppugutt: det är för hitet. Dertör föreslår förf., att ;I det skall annexera de preussiska Khenprovintserna, hvartill England helt säkert skulle a gitva sitt bilall, och en af de vigtigaste euron peiska annexionsfrågorna vore då löst på bästa 1sätt. — En skämtsam ironi på det annexionsafslystna Preussens bekostnad. i Telegrafnotisen om, att Italien skulle söka it satt ingå bandelstördrag med de skendinaviska åt länderna, härleder sig derifrån, att Preussen ra hotat Hannover, att, om detta vägrar ansluta e. sig till Tullföreningens handelsördrag med ig Italien, skall detta land afsluta sjöfartsfördrag