Göteborgsposten – 30 december 1865, sida 1

Så är då äfven denna Jul lyckligen absolvorad! Lutfisk och sötgröt, gås och klenäten, ingen sörgäten, men tredje dan kanske heli ynkliga läten! Julaftonen utmärkte sig för en något mulen, men på det hela torr och angenäm väderlek och, oaktadt det var Söndag, började redan tidigt på aftonen de flesta at de törnämligare butikerna att stråla i magisk glans; otantliga folkmassor böljade iram och tillbaka på gatorna, trån de rikt upplysta templen brusade orgelns högtidliga toner ut i verldshvimlet, manande till andakt, och ungefär samtidigt började redan ett fullständigt karnevalslit, isynnerhet på stora boulevarden, Södra Hamngatan. Masker af alla slag, manligt-qvinliga och qvinligt-manliga, kilade, lastade med paketer och korgar, hit och dit, under mer och mindre uppmuntrande tillrop från de omkringståoch gående. På det hela lärer dock alltsammans ha aflupit lugnt nog; man skulle dock kunna anmärka, att ätskilliga tör öfrigt okostymerade ungdomar, hvilka nednedlagt frukten af veckans besparingar i inköpet af ett skråpuksansigte, tycktes tro sig i och med detsamma ha köpt rättigheten att placera sina armbågar hvar och huru som heldst på dem af deras medmenniskor, som voro nog olyckliga att komma i deras närhet. Desslikes vill man veta, att på en at stadens ej särdeles aflägsna gator ett blodigt