Göteborgsposten – 29 december 1865, sida 1

Korrespondens fran Köpenhamn. Den 27 December. Af de många rapporter, som ingått från lem af våra sjöofficerare, hvilka tjenstgöra ömbord på franska och engelska örlogsmän och nafva deltagit uti de stora manövrerna i sommar, synes framgå, att de engelska pansarfarygen äro de franska betydligt öfverlägsna såväl i afseende på styrka och soliditet som i hänsyn till artilleri och snabbgående, under det att å andra sidan de franska pansarfartygen på grund af deras mindre längd äro bättre i stånd att manövrera. Den franska eskadern är armerad med 50-punds slätborrade kanoner och 30-punds refflade d:o, den engelska med 68-punds slätborrade och 110-punds refflade Armstrongskanoner. Med afseende på vår flotta är det nu beslutadt, att pansarfregatten Danmarke skall armeras med endast refflade kanoner, 12 84-pundingar och 10 24pundingar, hvartill må anmärkas att våra pund äro något tyngre än de engelska. Äfven våra kanonbåtar skola efter hand beväras med refftade 24-pundiga kanoner. Vi skrida nu någorlunda raskt hän mot lösningen af vår författningsfråga. Utagerad i riksdagens folkething, skall den efter julferierna afslutas i landsthinget Nationen längtar ock efter detta slut. Då vi ännu besuto Slesvig klagade tyskarne oupphörligt öfver det förtryck vi der utöfvade mot tyskan till förmån för danskan. Vi ville, hette det, formligen utrota det förra. Ett häftigt skri af Enträstung ljod genom hela det stora fäderneslandet och Teutonerna frossade på öl i dryckeskäril, som skulle föreställa danska skallar, till hämnd för danskarnes förmätenhet att vilja uttränga det språk, som talades af den mest civiliserade nation i hela verlden. Rätta förhållandet var det, at! i de blandade distrikten danskan hade lik: mycken rätt i kyrkan och skolan som tyskan men dermed var man i Tyskland icke nöjd Nåväl, Tyskland ryckte trolöst Slesvig frår Danmark. Det var en bragd, som höfdes en si modig Sie esherr som den preussiska nationen Segren vid Dyppel öfver oss har bildat kärnar till en ny Niebelungenlied, kring hvilken Va terlandets tusentals rimsnidare och snidarin nor äflas att väfva ett hjelteepos; som skal gå till efterverlden och der för kommande generationer visa, huru år 1865 års teutoner kunde besegra en flera hundra pret svagare nation. Tyskorna bära kors at träet frår våra skanspallisader, etagererna i salongerna äro öfverfyllda med attrapper, syftande på denna sekularbragd, och barnen, såväl de unga som de gamla, förses med otaliga säll skapsspel, som praktiskt visa, huru danskarne