Göteborgsposten – 23 december 1865, sida 2

Article Image
oo:: 3 2 G.9 Aärvarande såsom agent. Försäkringen al löseg endonen hade först blifvit tagen i sistl. November månad. avål varulager som lösegendom hade uppbrunnit. Tillrågad om, huru högt han uppskattade de uppbrunna akerna, svarade han mycket salvelseiullt, att det vore u sak som han, sastan han han nästan oupphörligt degrundat densamma, likväl ännu ej kunde uppgifva, enär hans samvete dervidlag ej tillav honotmu den minsta ofverdrift. Angaende oreaken hvarföre han just ftonen förut afflyttat sran stället och ej medtagit ner al sina effekter än som var tallet, uppgal han utt hyresvärden haft en hel mängd saker i sa dåligt skick, att han redan länge hört sig om efter annan hostad, fastän han först den dagen vid middagstiden yckats erhalla en sadan, samt att han, enär flyttniugen började straxt på eftermiddagen, ej hann medtaga mera innan mörkret inbröt och derföre ville låta e öfriga sakerna stå qvar till följande dagen. IIr Corutr invände häremot, att orsaken hvariore ej atskil ligt reparerats vore den, att Gustafsson hörde till det slags tolk, som aldrig betalte nagon hyra Pa polismästarens fraga hvarföre G. ej törr än i November assurerat sitt losorebo, svarade han, att han förut bott i goda stenhus, men da han flyttat in i ett saJant ruckel, ansag han det vara skäl att assutera. Medgaf sor omrigt att husgorad och mobler ej varit al ort värde, men det egentliga värdet hade legat i kläder at de atta personer hvaraf fanuljen bestod. Tillhagad angaende varulagret, som var försåkradt för 5,00v rdr, uppgat G. att det bostatt al hvarken mer eller mindre än 21 bundtar fruntimmersskodon me d 100 par i hvarje bundt. 15 bundtar hade innehållit sidenskor, 6 tygkängor. Matorialierna till detta ansonliga lager al fruntimmersskodon sade han sig ha köpt an här och än der sumt namngal atskilliga personer al hvilka han skulle ha tillhandlat sig varorna. Bland innat hade han al en agent vid namn Rydqvist köpt för 4,000 rdr siden på kredit, men för hvems räkning denne person gjorde afiärer eller hvem han för öfriga var, kunde G. ej uppgifva. Detta hade skott sedan Oktober och hans hustru och barn hade sedermera förfäruigat sidenskorna deraf. Alla dessa skodon skulle förvarats i ett skap som stod inne i verkstadsrummet och en stor del deraf voro endast till hälften ardiga. G. uppgal ati de voro värda omkring 3 rdr paret. Da polismastaren anmärkte det besynnerliga i att G. skulle låta ett så stort lager vara liggande, svarade ban att han ämnat lata dem ligga tills badterminen börjar. För öfrigt berättade G. om sina förehalvanden före och efter eldsvådan, att han, sedan flyttningen egt rum, lagt sig vch att han sedermera legat hela 3 dagar tillfölje al ömhet fotterna Pa qvällen sedan han flyttat hade han skickat sin lärling Berndtsson till det gamla stället för att bevaka de qvarvarande sakerna, och hade denne senare varit qvar der? sl öfver natten. iv. Hustru Sofia Gustafsson inkallades derefter, och sick mannen lemna segsivusrummet under det hone hördes. Hennes uppgifter ofverenestämde hvad betråäsfar flyttuingen och dermed sammanhängande omständigheter lullkomligt med mannens. Tilljiragad om värdet al dei skapet förvarade siden-J!. skorna, sade hon sig ej första det ringaste derasLika litet visste hon huru mänga par skor, som funu nos förvarade i detta skåp. Mannen talade aldrig med Eh henne om sadana saker. Hon och flickorna hade sjort det tarfligare arbetet på skorna. För att få det linare verksiäldt hade skorna blifvn bortskickade — vill hvem visste hon ej. Hon tillfragades huru många par kunde sorsärdigas om dagen och uppgaf slutligen att de kunnat förfärdiga 3 stora kängor eller 2 var sma. Huru manga de gjort lärdiga under hela uden de bott der, kunde hon dock ej uppgilva. IIustru G. visste ej heller det ringaste om hvilka personer hennes man köpt malerialerna al eller om han sålde eller förvarade de skor som gjordes lardiga. Hon besvarade de flesta fragos som gjordes henne med jag förstår ej det, eller, han har aldrig talat med mig om sådana saker!. Hon försökte vara så förbehallsam som möjligt sran borjan till slut. Skomakarelärl. J. Berndtsson, i tjenat hos Gustatsson, hördes derester. Hans lösegendom var försäkrad till 300. Han hade, såsom nämndt är, på aftonen blifvit skickad tillbaka till Gustafssons gamla bostad. Han lade sig der i verkstadarummet kl. hall nio samt sof till dess han följande morgon väcktes af ropen att elden var lös. Berndtsson sade sig ej heller känna will Gustafssons varulager. Såg aldrig efter. Kunde ej säga i huru stor skala han dref sin handtering, men han hade alltid fullt upp att göra. Ungefär ett dussin par skor trodde han medhunnos på veckan, men om dessa skickades bort, kunde han ej säga. Smedgesällen Jöns Thoresen, som med hustru bodde midt emot Gustafssons lägenhet, hade väckts af hustrun, hvilkeu vaknat af eldens smattrande. Da de kommit ut hade de sett elden slå fram genom gluggen till vinden öfver G:s rum. Det hade ej funnits någon lucka för denna glugg, till hvilken en liten trappa ledde, T. fick bergadt det mesta af sina saker. Hvarken dessa eller öfriga i huset boende personer hade hört någon gå i trappan; de hade alla vaknat först sedan elden utbrutit. Gustassson inkallades nu åter och tillirågades huru många skor hans hustru och barn kunnat förlärdiga, hvarpa ban svarade, att 5, 6 par om dagen ej vore mera än hvad de hunno med. — Gjorde de allt? frågade polismästaren. — Jajamen. — Ja, men hustrun påstår atv sidenskorna lemuades bort ibland? frågade åter polismästaren. — Ahja, ibland, svarade nu G. Sedan polismästaren anmärkt, att deras uppgifter ej stämde öfverens samt tillsagt hustru G. att uppgifva det högsta antal skor de kunnat förfärdiga, sva rude hon slutligen, efter många försök att slingra g undan, att hon trodde det de kunde ha gjort ett ar dussin i veckan. Det upplystes nu att Gustafsson kort före eldsvadan inlemnat sin stat och att tillgangarne dervid endast upptagits till 84 rdr. På fråga af polismästaren huru sådant kunde vara möjligt då G. haft ett så stort varulager, gaf denne till svar några otydliga ord om att han ej anscit sig kunna disponera deröfver 0. 8. v. På åklagarens begäran uppsköts målet till d. 28 lis, da de personer med hvilka Gustafsson uppgifvit sig ha handlat skulle höras. Med anledning af hvad som redan mot Gustafsson förekommit, förklarades han emellertid skyldig att träda i allmänt häkte. Gustassson har redan förut flera gånger varit misstänkt för mordbrand. I Ransakning förevar igår i poliskammaren med häktade Anders Gustaf Olsson och Sven Andersson, tilltalade för att i hr O. Wesslaus butik ha tillgripit en stor mängd ost, i parti såld till 65 och i minut till 75 öre skalpundet. i Den stulna osten hade de till mesta delen för sålt dels i Gamlestaden och Redbergslid samt dels i Nr 10.. 4 7

23 december 1865, sida 2

Thumbnail