Göteborgsposten – 8 december 1865, sida 1

i hans tanke är skulden till allt ondt här verlden och äfven till det ooolycksaaalig: förslaget. Man undrade mycket hvarföre kammar herren Liljenstolpe, som adeln alls icke had håg att afhöra, (fastän han talade mot försla get) — yrkade på tystnad i salen åtminsto ne af aktning för damerna på läktaren. Mei orsaken till denna admonition var den, att er fru befanns deruppe, för hvilken kammarher ren egentligen ville ådagalägga sin talförhet Det numeriska antalet talare för och emo törslaget är naturligtvis af ringa betydenhet Men at desto större vigt är dock, att den förra kategorien i sjelfva diskussionen ligger ojemförligt öfver, och äfven deri att alla dessa talare under hela debatten iakttagit en beundransvärd takt, en förtjenst som långt ifrån kan tillräknas motståndarne, hvilka oftagjort sig skyldiga till, tilloch med öfvertänkta — grofheter. Då ni af referaterna öfver förhandlingarne i presteståndet inhemtar d:r Mobergers yttranden, som öfverflödade af humor, och som till och med ofta lockade de annars så högtidliga täderna att så högljudt skratta, — så beder jag er ihågkomma, att denne man sjelf iakttager det allvarligaste lugn. Han bryter på östgötadialekten, hvarigenom hans qvicka repliker ofta taga sig än mera komiskt ut. Han har derjemte en förmåga, att på en gång begagna allvaret och ironien i en sällspord grad. Han säger sällan två ord för mycket, men i hvarje ord kan han inlägga just det tillräckliga måttet af attiskt salt. En rysansvärd tråkigare talare än prof. Agardh kan jag ej tänka mig; han är s alla afseenden olik sin far, den snillrike biskopen, af hvilken han endast tyckes hafva ärtt — namnet. Till och med i går hafva 63 ledamöter på riddarhuset uppträdt — deraf 38 för bifall och 25 för afslag. I presteståndet likaledes 31, deraf 18 för och 13 emot förslaget. Såsom en intressant omständighet vill jag meddela, att då den gamle lefnadsfriske landshöfding Nordenfeldt i dag hade ordet, yttrade han: de af mina söner som uppnått 25 år hafva infunnit sig här för att i likhet med mig rösta för förslaget, och jag känner mig stolt deröfver att hela min talrika familj vill göra sammaledes om en allmän folkomröstning vore medgifven. Af tre baroner Cederström som uppträdt ha två talat för och en emot förslaget. Af dessa var med. d:r Cederström för, men hans bror kammarherren mot förslaget. Do hade ordet efter hvaranIra. Den förre talade med värma och ex empore, den senare läste upp, långsläpigt, ett zrannt anförande emot förslaget. ——— —