Från llulvadstadea. om de kongl. teatrarnes verksamhet på senaste tiden berättar D. N.: De kongl. teatrarne, som under de sista veckorna undfägnat med nastan uteslutande gamla saker, hatva dock genom den rikt omvexlande reper wiren lockat till sig en talrik publik. På stora operan har Kobort at Normandier gilvits för lera goda hus, och bilallet har varit utomordentligt lifligt. Också gifves operan på ett sätt, som snart sagdt lemnar intev öfrigt att önska, såväl hvad solosaher och ensemblenummer som hvad körer och orkester beträllar. MWålaren och modellerna med sin glada musik har kommit som ett behagligt afbrott mellan do storartade musiknjutmngurne, och en och annan afton har Terhpsichore sätt vara med och ha högtid. M:ll Forssberg, som en id varit af sjukdom hindrad att uppträda, har ier dansat som grefvinnan i lucalet7, der nr Martin Sjelf uttorde malarens parti, båda med stort birall. På dramatiska teatern har! Den sköna Helena med sina sorlöriska kon ster några qvällar utgjort dragningskraften, och deremellan har Leroys En Teaterpjes och Sardous En papperslapp sammantortThalias beundrare och vänner. Bland det som mest intresserat är hr Stjernströms uppträdande som perukmakaren Fiolin, och hvarje säng LÄUngtan etter ätventyr annonserats, har också publiken känt en ocmotståndlig längtan ull dramatiska teatern. Ilelsningar, applåder och inropningar ha skallat genom salongen, och såväl teaterkassan som publiken ha halt skäl att kanna sig tillfredsställda. I den välkända komedien Eu sattig ädling har man känt sig gripen at hr N. ÅAImlofs utmärkta spel i hutvudrollen och hjertligt skrattat åt tru Hedins ypperliga framställning af den rangsjuka koppardlagareenkan Godqards karakter. Med ett ord, man har genom repertoirens oupphörliga omkastning glömt bort att anrättningarne varit gamla, och dertör njutit ul dem med hjertans lust.