Göteborgsposten – 25 november 1865, sida 1

olick gick förloradt, publiken, så att säga efde med i handlingen, och förvånade siglr slutligen icke öfver de båda banditernas wvekan att mördande intränga i ett sådant hems ugna frid. IIrr Kröen och Ulallermayer voro ett par ätt goda representanter af det onda, och isynnerhet gaf den förre en mycket berömi värd och konseqvent genomförd bild af den ; genompiskade, men lättrörlige skälmen. k Etter utförandet af Carneval de Veniseinropades m:II Gelhaar tvene gånger för öppen ridå, hvarjemte såväl under operans lopp som efter dess slut bifallsyttringar och inropningar tillkännagåfvo en tacksam publiks belåtenhet. I morgon uppträder m:ll Gelhaar för sista gången härstädes som Marie i Regementets dotter. Slöjdföreningen hade i går allmän sammankomst, hvarvid valtill ledamöter i styrelsen och revis rer anställdes, och återvaldes till ordförande professor E. von Schoultz, Vice ordförande tullförvaltare 6. 7. Bolander, kassaförvaltare grosshandl. M. Jacobsson och tillledamöter för öfrigt: kapt. D. O. Odelstierna, rådman Risberg, grossh. J. A. Colliander, artisten G. Saloman och målaremästare C. J. Ahlin samt till suppleanter sabrikörerna J. 4. Boman och D. Robertsson samt målaremästare Otto Bolm. — Till revisorer utsågos grossh:ne l. Billqvist och Edr. Delbanco samt tll supplennt juvelerare Z. Larson. — Derjemte beslöts att föreningen tör nästk. år skulle med 2,000 rdr bidraga till upprätthållande af undervisningen i dess skola. Saltauktion. Vid i går förrättad enskild auktion å 350 säck. salt betaltes för partier rdr 2: 58 lägst och rdr 2: 61 högst pr säck. Förhöjdt diskonto. Enligt tillkännagifvande af styrelsen för Rikets Ständers härv. lånekontor kommer räntan vid diskontering och utlåning från handelsoch näringsdiskontfonden fr. o. m. idag och tillsvidare att utgöra sex procent. Planerna för Göteborgs utvidgning. K. bfhdes utlåtande öfver den till K. M:ts stadfästelse af hrr stadsfullmäktige insända planen för staden Göteborgs utvidgande lärer nu hafva blifvit remitteradt till stadsfullmäktige för yttrande, med anledning af k. bfhdes mot planen gjorda anmärkningar. 1865 års lagtima viaterting inom Göteborgs och Bohus län äro utsatte att förrättas å följande tider och ställen, nemligen: Uti häradshöfd. A. Svalanders domsaga: Med Askims härad i Kärra d. 27 Februari. Med Vestra och Östra Hisings härader i Bärby d. 23 Januari. Uti borgmästaren P. Ekmans domsaga: Med Säfvedahls härad i Landvetter d. 21 Februari. Uti håradshöfd. O. F. Ursells domsaga: Med Inlands Nordre härad i Smedseröd d. 16 Januari. Med Inlands Södre härad i Kongelf d. 20 Mars. Med Inlands Fräkne härad i Grohed d. 14 Februari. Med Inlands Torpe härad i Holmen d 6 Mars. Uti häradshösd. F. W. Åbergs domsaga: Med Orousts och Tjörns härasder i Svanesund då 16 Januari. Uti häradsbösd. A. Rosenqvists domsaga: Med Lane härad i Uddevalla d. 12 Januari. Med Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs härader i Qviström d. 14 Februari. Uti häradshöfd. L. Norins domsaga: Med Wette härad i Strömstad d. 6 Februari. Med Tanums härad i Hede sa. 3 April. Med Qville härad i Rabbalshede d 6 Murs. Med Bullarens härad i Östad d. 16 Januari. De konservativas enighet. Det är egendomligt att se, huru tvenne af det konsservativa partiets koryscer, hvilka låta förstå att de äro fullkomligt ense om ett nytt representationstörslag, för hvars skull de vilja störta det hvilande kongliga, ställa sig till detta. Vi vilja blott göra en liten parallel: den talar dock volymer. ÅA adelsmötet å howell Phoenix yttrade grefve Henning UHamilton: Landtbefolkningens tillväxt i förhållande till städeras är så stor, att den förras öfvervigt alltmer och mer ökas, och sannolikt skall redan inom en half mansålder den från städerna påräknade intelligensen bli ganska sällspord inom andra kammaren. Landsh. grerve Erik Sparre, grefve Hamiltons allierade, yttrade deremot, enl. flera samstämmande rossrater, å sista adelsmötet på Börsen: Det är det tredje ståndet (således borgarne) som hyser afund mot adeln och som skall bli enväldigt enligt det nya förslaget. Nu frågas: Hvilken position intaga verkligen dessa det konservativa partiets ledare till landets lifsfråga, då den ene kan säga, att landtbefolkningen — hvilket är detsamma som det nuvarande fjerde ståndet — skall enligt det nya förslaget bli förherrskande, under det den andre med lika frimodighet och naturligtvis lika anspråk på politisk siarelörmåga säger, att det tredje ståndet eller borgarestån det skall bli öfvermäktigt? Af de båda talarne har emellertid den senare på visst sätt rätt, ty i borgarestån det finnas alla stånd sammansmälta, föruton presterna, och deras rike är ju icke af denn: verlden. — t, . ss re