Göteborgsposten – 25 november 1865, sida 1

A Nya Teatern har publiken med stort nöje återfornyat bekantskapen med en af dessa intelligenta och rikt utrustade sångerskor, hvaröfver vi kunna vara stolta. Oaktadt det omsorgsfulla studium m:ll Wilhelmina Gelhaar synbarligen nedlagt på alla de roller, hvari hon här uppträdt, den finhet och det tjusande behag hon i sitt spel vet att inlägga, den förvånande virtuositet hon öfverallt utvecklar i sin sång, tveka vi likväl icke att gifva priset åt hennes utförande af Adinas parti i Kärleksdrycken. En mera täck och förförisk bild kan man svårligen önska sig af naturligt qvin ligt kokotteri; å hänfördes såväl de medspelande som äskådarne. I återgifvandet al Susannas bröllopsaria i Figaros bröllop och af Leonoras parti i Stradella ådagalade den begåtvade artisten en ädelhet och renhet i uttrycket, vittnande lika mycket om djup känsla som upphöjd smak. Med ett ord, vår musikaliska allmänhet kan med skäl vara dir. Gaudelius förbunden som icke skytt några uppoltringar för att förskaffa den äfven denna konstnjutning. Med anledning deraf att morgondagens representation är den sista, hvarvid m:ll Gelhaar kommer att uppträda, gissa vi att (8