Göteborgsposten – 24 november 1865, sida 3

krig. utan derför att blockaden icke anses efsektiv. I de öfver England ingångna underrättelser kastas hela orätten oliver på Spanien, och det är kuriöst att se, huru den engelska pressen nu ifrar emot den förut så beprisade noninterventionsprincipen. Derför att England lugnt åsåg, att hertigdömena togos från Danmark, säger en engelsk tidning, földeraf icke, att det skall vara likgiltigt allt, som föregår i verlden, och Spanien är dessutom icke något Preussen. Den sista reflexionen är onekligen slående, fastän den icke talar till förmån för den engelska nationaläran. I Liverpool har hållits ett möte, å hvilket man ogillade Spaniens uppträdande och beslöt att skicka en deputation till lord Clarendon, för att uppmana honom öfvervaka Englands intressen på denna punkt. Såsom vi redan i går nämnde, väntas dock striden skola bli bilagd derigenom att kejsar Napoleon uppträdt som medlare. England tyckes dock hafva nog att göra med oroligheterna uti dess vestindiska besittningar, utan att behökva uppträda så venergiskt emot Spanien. Nämnde oroligheter äro helt säkert ännu långt ifrån slut och skola sannolikt framkomma till England med en obehaglig efterräkning. Redan höras starka ogillanden af den grymhet, som England visat på Jamaica, och de britiska tidningarne nödgas nu sjelfva erkänna, att det ej var negrerna, som sköto på de i stadshuset församlade hvita, utan endast kastade sten — hvarefter en gelsmännen började skjuta på de svarta. Detta förändrar naturligen saken ansenligt, och Vi skola utan tvifvel komma att få del at söga uppbyggliga historier om engelsmännens framfart. Det är ock på tiden att deras notoriskt kalla grymbet i kolonierna blir bekant och stäfjad. Ofoget har redan varat för länge. V. amiralen Sir Horatio Thomas Austin har aflidit, 64 år gammal. Han började sin bana under kriget med Amerika i andra decenniet af detta århundrade. IIan spelade en stor roll i operationerna å syriska kusten vid stormningen af Sidon, deri han anförde de turkiska trupperna mot det af 1,800 egyptier be satta fästet och vid intagandet af S:t Jean d Acre. I Frankrike fortfara besparingsanordninarne. Medelhafseskadern skall minskas med fyra pansarskepp, hvilket vill säga, att dessas besättningar skola indragas. Åter ha tvenne fregatter anländt till Frankriko med trupper från Italien. Från Amerika skrifves, att regeringen i Washington anser en ändring i konstitutionen i afseende på slafveriets afskaffande vara ett nödvändigt vilkor för Sydstaternas fullständiga återvändande till unionen. Wirtz har blitvit hängd.