Göteborgsposten – 23 november 1865, sida 1

rike ej vill ingå på dess synpunkter vid lösningen af frågan, så kan Preussen måhända bestämma sig för den lösning, som kabinellerna i Wien och Petersburg önska, nemligen att förena hertigdömena, sedan Slesvig införlifvats i tyska förbundet, genom personalunion med Danmarks krona. Från Paris skrifves till PIndep. belger med hänvisning till detta Kreuzzeltungsruttalande, att Ryssland för närvarande ivrigt söker att vinna Preussen för nämnda personalunion, hvilken är dess lösning atfrågan. Etter att hafva anmärkt, att Fi nnkrike är siontligt stämdt mot en sädan, under det Österrike deremot skulle vilja gå in på densamma, sortsåtter korresp. sålunda: gonblicket är valdt af kKrenzieitung! att gifva Frankrike en vink om möjligheten af en sådan lösning. Franska regermgen är nemligen icke okunnig om, att en rysk agent, som just har till uppgitt att verka för porsonalunionen, i dessa dagar anländt till Berlen. Denna agent skall redan ha hatt flera sammankomster med ansedda män, och tör utt befrämja den lilla komedi, som Bismarcks organ spelar, giftver man honom goda ord och lagar, att dessa genast betordras vidare till det transka utrikesministeriet. Men Frankrike läter ej narra sig, och enligt hvad som uppgitves frän vål underrättad ort, kan det tor ögonblicket anses afgjordt, att vårt kabinett ungefär sagt sitt sista ord, då det erinrade Preussen om, att Bismarcks politik icke har utsigt att vinna Frankrikes bitall, omicke Nordslesvig lemnas tillbaka till Danmark. Den skandinaviska idcen har så att säga slagit rot i våra statsmäns framtidspolitik, och då det härmed står i oupplösliyt samband, att de danska slesvigarne återvända till sitt fädernesland, kan man vara förvissad om, att Frankrike icke skall af vika derifrån