Man kan lätt föreställa sig huru denna natts långa timmar förflöto och huru mitt hjerta slog vid hvarje inbisladt buller utanför dörren. Men morgonen kom, och med dess ljus kom äfven något lugn. M:me de la Rougierre inträdde tidigt. Hon forskade mörkt och skarpt i min blick, men gjorde ingen hänsyfning på Mary Quinces besök. Kanhända väntade hon på någon fråga af mig, men ansåg att då hon ingen hörde det var bäst att låta saken hvila i glömska. Hon hade blott kommit in för att säga, det hon ej hört något sedermera, men nu gick för att laga till onkel Silas chokolad, och att hon så snart hon varit hos honom skulle besöka mig för att omtala hvad hon möjligen kunde ha uppsnappat. Eu liten stund derefter knackades det på min dörr, och Mary Quince erhöll genom gamla Wyat befallning att A Farte fr NM.a acA