Göteborgsposten – 15 november 1865, sida 2

kättegångsoch Polissaker. Poliskammaren. Sedan flera månader ha ätskilliga manusakturnandlande här på platsen observerat att de blifvit bestulna på en mängd varor, utan att de likväl kunnat upptäcka, hvem som begått tillgreppen. En handlande Meyer vid Kungstorget blet slutligen i förra veckan bestulen på ett dussin strumpor. Han meddelade sig med spanande poliskonstapeln Larsson och yttade, att han, af hvad anledning uppgafs icke, misstänkte att en hustru Anna Kristina Jonsson, straffad för snatteri och första resan stöld, tillgripit de saknade fotbeklädnadsplaggen. Larsson, jemte en annan spanande poliskonstapeln, Jönsson, begåfvo sig samma qväll ut till Kristina Jonssons bostad på andra sidan Klippan för att derstädes anställa visitation. Medan denna pågick begagnade hustru J. ett gynnande tillfälle att släcka ljuset, så att de visiterande ett, tu, tre stodo i becksvarta mörkret. Innan de hunnit med medhafda tändstickor åter tända ljuset, hade hustru J. begagnat ögonblicket att under sina kläder dölja tvenne tygstufvar och en moircklädning, de båda förra stulna och den senare förfärdigad af från handl. Thelin stulet tyg. Konstaplarne observerade icke denna manöver förrän en af dem, då hon stod i vägen för undersökningen, något hastigt förde henne undan. Dervid nedföllo de dolda effekterna. Hon samlade dock genast upp dem och sprang ut i köket, der hennes man befann sig. Denne måtte ha hjelpe henne att hålla till dörren, ty konstaplarne kunde blott med möda taga upp den. Då de kommo ut i köket, räckte mannen likväl de misstänkta effekterna tillbaka till hustrun, yttrande: Har du något som du är rädd för, så behåll det sjelf. Emellertid hade bemälde handl. Meyer, då han anmälde stölden af strumporna, omnämt för konstaplarne, att handl. Thelin äfven blifvit bestulen. Konstaplarne hade begifvit sig dit och af hr Thelin emottagit prof på ett stycke halfylle, hvilket blifvit stulit dagen sedan det inkommit till butiken. Denna proflapp öfverensstämde helt och hållet med den klädning, som hustru J. sökt gomma. Man hade således nu troligen tjufven af halfylletyget i sina händer. Detta bekräftades äfven på följande sätt. Hr Thelin hade till en hustru på Lindholmen sålt dylikt tyg till ett pris af en rdr alnen. Denna hustru hade inkommit i butiken och beklagat sig deröfver att hr Th. till andra personer sålt detta slags tyg för 67 öre alnen. Som hr Th. dels visste att detta tyg ej kunde säljas för så lågt pris och dels bestämdt kände at ingen annan i staden än han hade dylikt tyg, enar han låtit enkom beställa detsamma, insåg han lätt at det, hvilket sålunda blifvit såldt, var af det stulna Man fick reda på den person som försålt detsamma Det var en hustru Anna Maria Mattsson, hvilker medgaf att hon sålt en högst betydlig mängd tyge för ofvannämnde Kristina Jonssons räkning. Denn, hade uppgifvit, att hon emottog varorna af en mam sell med namnet Marie på en af de Halländska ång båtarne, hvilken hade till yrke att insmuggla tyger. Hustru Mattsson hade väl reda på alla de perso ner, hvilka af henne köpt af Kristina Jonssons tyger och man fann nu en mängd olika dels redan till klä der förvandlade dels ännu osydda tyger, hvilka igen kändes dels af hr Thelin, som med full visshet för klarade förstn. halfylletyg vara ett från honom stu let, dels äfven af handl. Wettergren, af fru Christin Lundberg och slutligen af m:ll Böttger. Ensamt hand Thelin igenkände bland de tyger, som genom hustr sHi3i3 k—j— —