Göteborgsposten – 15 november 1865, sida 2

Article Image
Frän Utlandet. En särdeles egendomlig berättelse läses i de med senaste posten hit ingängna amerikanska tidningar. Det säges nemligen, att en italiensk deputation till presidenten Johnson ötverlemnat en petition, undertecknad af Garibaldi och 362 andra framstående italienare, alla boende i Italien, med begäran att han måtte upphäfva dödsstraffet inom Förenta Staterna och börja med att gifva amnesti åt Jefferson Davis. Det heter i petitionen: Presidenten Lincolns död försänkte oss i sorg, men Davis afrättning skulle göra oss bestörtn. Vi kunna icke förstå med hvad nödvändighet ett stort och segerrikt folks rättvisa skulle efterapa en mördares hämnd, afskydd äfven af edra besegrade såsom skändlig. Vi kunna icke förstå, hvarför amerikanska unionen skulle vara mindre säker om sin storhet eller integritet, om till det myckna blod, som utgjutits under kriget, denna ena under fredstid mera kallt spillda blodsdroppe icke blefve lagd. Davis skulle från sin schavott säga: Sedan skall jag komma eder att darra. Det skulle vara ett märkligt faktum, om det stora amerikanska kriget, hvars första resultat var slafvarnes frigifvande, skulle till andra resultat få dödsstraffets upphäfvande med tillämpning af denna humanism första gången på sydupprorets ledare Jefferson Davis. Men underliga saker måste ske, ty en bekant prest i London, d:r Cumming, har med anledning af lord Palmerstons död upprepat förut gjorda spådomar om verldens undergång 1867, och denna skall naturligen förutgås at stora under inom menskligheten. I talrika skrifter har Cumming, som för ötrigt har ett talrikt och förnämt publikum, med stöd at Johannis Upp. B. kap. 16 sökt bevisa, att vi snart gå den sista, stora kampen till mötes och att det egentligen var lord Palmerston förbehållet att samla alla nationer till slaget på den allsmäktiges dag och hejda antichrists blodiga segerlopp. Lord Palmerston har emellertid bortkal. lats och derigenom ha utsigterna för 1867 blifvit ansenligt förvärrade. I liktalet öfver den aflidne premierministern framhålles nu

15 november 1865, sida 2

Thumbnail