Göteborgsposten – 14 november 1865, sida 1

ONKEL SILAS) eller Svedenborgarens Testamente. Ötversättning från Engelskan. Jag blef mycket glad öfver att känna en lätt bris, hvilken var tillräcklig för att drifva väderqvarnen, och då vi hunno något närmare intill denna pittoreska gamla byggnad så att vi på långt afstånd kunde se den, kände jag mig obeskrifligt lättad vid åsynen deraf att den verkligen var i arbete. Vi voro snart på platsen för mina möten med Meg Hawkes, och jag skickade Mary Quince till sin gamla observationsport, från hvilken man hade utsigt öfver vägen mot Windmillskogen, med order att ropa orden jag har funnit det, så hårdt hon kunde i händelse hon skulle se någon nalkas. Jag stannade just der jag förut råkat Meg, och mitt hjerta slog hårdt då jag såg henne vänta på mig.