Göteborgsposten – 31 oktober 1865, sida 2

dan länge jbrukliga, men hos oss lyckligtvis ännu okända, vingleriet med litterär egendom. Hr Guerbois, som är millionär och har en enda dotter, den förtjusande Camille, har på gamla dagar gripits af en oemotståndlig lust att se sitt eget obemärkta namn förgyldt af den glans, som skulle återfalla derpå, om han lyckades i sin dotters person förbinda det med något namn af litterär storhet; och hans val väger i detta hänseende emellan Gerard, den unge och snillrike, men ännu fattige och obemärkte författaren, som nyss vunnit hopp att få sin första pjes antagen på Theatre frangaist, och hr De la Haye, som redan har vetat att förskaffa sig en position i den litterära verlden och hvars imponerande, allvarliga hällning synes hr Guorbois enkom skapad för en fåtölj i franska akademien. Gerard har sedan någon tid varit m:ll Camilles lärare i italienskan och en omtyckt lärare, efter hvad man kan finna; men den stackars G6rard har otur. Hans pjes blir återsänd af teaterdirektören, under försäkran om dess utmärkta värde, och hr Guerbois, som ett ögonblick varit böjd att taga aktier på den unge skriftställarens framtida storhet, börjar finna affären något tvifvelaktig. Mill Camille måste hädaneftor ombyta läroämne. Italienskan blir undantrangd af engelskan, representerad af hr De la Haye; och Gerard, som nu är bragt till förtviflan af så många motgångar, tvingas af ett ögonblickligt penningebehof att till hr De la Hayes mäklare sälja författarerätten till en liten komedi, som han nyss utarbetat, men ännu ej vågat inlemna till någon teåter. Pjesen gör stormande lycka. Hr De la Haye triumferar och synes på väg att nå sitt mål, då ävdtligen den litterära stölden uppdagas af Gcrards vän, hr Champagnac, och den invecklade intrigen erhåller en något utsliten upplösning som Campagnac anmärker. Seribe har behandlat samma ämne i sin ryktbara komedi Le puff och behandlat det på ett sätt, som endast var den store mästaren gifvet. Men äfven hr Leroy har vetat att göra en god efterskörd på det redan bearbetade fältet. Hans komedi utmärker sig för en förträfflig karaktersteckning, en spirituel dialog och rikedom på sannt dramatiska effekter. Det är en författare, som i gruden känner scenens alla tillgångar och vet att väl begagna dom. Den stora framgång, pjesen rönte, torde dock i främsta rummet få tillskrifvas det utmärkta sätt, hvarpa den här ätergass och som innebär ett nytt tillfredsställande vittnesbörd om de rika resurser, öfver hvilka vår teater för närvarande kan förfoga i och för komedien och det lättare skådespelet. Res:n har sett samma pjes uppföras på Odeon-teatern i Paris och är sålunda i tillfälie, att i afseende på återgifvandet göra en jemförelse, som helt och hållet utfaller till dram. teaterns förmån.