Ännu har icke Vintermånaden ingått, och följaktligen ega vi, lika litet som någon annan, rättighet att lamentera öfver den förflutna veckans ruskiga fysionomi, hvad väderleken beträffar. Må det vara nog att omnämna, att den i kulenhet och slaskighet lemnat intet öfrigt att önska — för den, som älskar att skåda Hösten i Norden i all sin glans och herrlighet. Denna vecka har äfven inom sina gränser inneslutit en af dessa omhvälfningar i det husliga lifvet, hvilka ofta kunna vara angenäma nog för båda kontrahenterna, men också understundom rakt tvärtom. Vi mena, som många af våra läsarinnor väl ana, flyttningstiden för tjenstefolk. Den gamla goda tiden är förbi, då trotjenare och trotjenarinnor icke hörde till undantagen. Pretentionerna ha, måhända å ömse sidor, stigit, men lönerna, tyvärr, icke i proportion, och då begäret att, om också svagt, imitera de bättre klasserna i nationalfelet — böjelse för lyx — gör sig alltmera gällande bland de tjenande klasserna,