Göteborgsposten – 27 oktober 1865, sida 1

lluru genomdress representationsresormen i Ungland och huru kan den genomdrisvas i Sverige?! Öfverallt inom landet håller man blickarne fästade på riddarhuset, liksom om man instinktmessigt anade, att derifrån skall komma det allvarsammaste motståndet mot representationsresormens genomdrifvande. Skäl härför finnas äfven, ty riddarhuset är genom hela sin sammansättning det mest oberäkneliga af alla stånd. Det är derför helt naturligt, att man redan allvarligt diskuterar om medlen, huru adeln skall på laglig väg kunna förmås att offra sina privilegier åt landets väl. Tidn. Kalmar? innehåller en artikel i ämnet, hvilken vi här meddela: Då svenska folket i närvarande tid med så spändt intresse emotser utgången at den strid, som nu pågår emellan de konservativa å ena sidan och folket och regeringen å den andra, torde det vara skäl att låta historien omtala, huru det tillgick i England 1831—32, då parlamentsreformen der genomdrefs. Först vilja vi erinra att frågan der var att taga valrätten från en hop obetydliga köpingar, af hvilka somliga ej ens egde 50 valmän. andra ej ens egde valrätt, utan fingo sina representanter utsedda af en enskild person, och åter andra formligen sålde riksdagsmannakallet för 50 å 60 pund. Ätven Sverige har valkretsar, der valmännens antal ej uppgått till 50 och riksdagsmannakallet kan äfven hos oss köpas för en spottstyfver af 50 å 100 rdr, ett pris, fluktuerande i mån af tillgång och efterfrågan, liksom priset på hvarje annan kramhandelsvara. Parlamentsreformen i England åsyftade ingen allmän valrätt, som skulle komma äfven de lägsta samhällsklasserna till godo, utan endast att betrygga den besutna medelklassens inflytande på parlamentsvalen. Radikalerna förenade sig dock i att understödja det, ehuru det ej gick så långt, som de önskade, men aristokraterna och alla de, som af dem voro beroende, bekämpade detsamma. Ställningen i England 1831 och Sverige 1865 har ju en slående likhet? Reformbillen framlades på engelska regeringens vägnar af lord John Russell d. 1 Mars 1831. Efter flera dagars häftig debatt erhöll det ministeriela förslaget första läsningen, d. v. 8. antogs till vidare behandling d. 9 Mars. Under hela tiden var hela riket i en feberaktig oro. Petitioner med tusentals underskrifter inkommo för och emot, och pressen omfattade frågan med största liflighet. Den 21 förekom frågan åter. Debatten fördes med yttersta häftighet och d. 22 beviljades andra läsningen med 302 röster mot 301. Vid slutomröstningen d. 18 April segrade aristokraterna med 299 röster mot 291. Ministrarne erbjödo sig att afträda, men konungen vägrade och lemnade sitt tillstånd till parlamentets upplösning. De inya valen skedde under största oro. Det öfvervägande flertalet ar folket var öfvertygadt om reformens nödvändighet. Partierna stridde vid valurnorna, och på flera ställen drefs minoriteten undan med våld. Valen utföllo till retormpartiets fördel. Det nya parlamentet sammanträdde den 21 Juni. Reformförslaget antogs af underhuset d. 21 Sept. med 345 röster mot 236, och