Göteborgsposten – 26 oktober 1865, sida 1

ONKEL SILAS eller Svedenborgarens Testamente. Öfversättning från Engelskan. — Oh, jag måste — jag måste — jag måste säga nej. Skona mig onkel, för himlens skull. Fråga mig ej. tvinga mig ej! Jag kan ej, jag kan ej göra hvad ni ber mig. ; — Jag ger efter, Maud — jag ger efter mitt barn. Jag vill ej tvinga er. Ni skall få betänketid så lång tid ni behagar, för att tänka efter. Jag vill ej ha svar nu — intet svar, Maud. I det han yttrade detta höjde han på handen för att tysta mig. — Seså, Maud, nog nu. Jag har talat såsom jag alltid gör med er — öppet, kanske alltför öppet. Men förtviflan vill tala ut och framlägga sina skäl, äfven inför den mest hårde och grymme. Med dessa ord gick onkel Silas tillbaka in i sin sängkammare och stängde till dörren, icke häftigt men med en beslutsam hand.