TEUITTJVD 44G41 FRID Några få dagar derefter var jag mycket bättre. D:r Jolks var så positiv i sitt förnekande af spöket, att jag började hysa tröstande tvifvelsmål i afseende på dess verklighet. Då jag likväl hade en outsäglig fasa för denna synvilla, om det verkligen var en sådan, för rummet der den förekom och för allt som med detsamma stod i samband, ville jag hvarken tala om, eller, så vidt jag kunde låta bli, tänka derpå. Ehuru sålunda Bartram-Haugh var dystert, lika vät som vackert, och några af dess minnen förfärliga, saml