Göteborgsposten – 21 oktober 1865, sida 2

Fran Utlandet. Palmerstons död skall måhända komma att utöfva en inverkan på den engelska politiken, hvilken i någon mån kan ändra den politiska ställningen, sådan den senast tedde sig Palmerston var en af de varmaste anhängare af alliansen mellan England och Frankrike och tvekade ej att, hvad på honom ankom, belordra och stadfästa densamma genom att tillråda å Englands sida jemväl sådana mått och steg, hvilka skulle kunna leda till ett uppträdande med ätven krigiska eventualiteter. Emot Palmerston stod nästan hela den öfriga ministören såsom afgjordt fredsälskande. Clarendon är den ende, som äfven vågat förorda den franska alliansen och tala om dess nödvändighet. Det säges, att han skall öfvertaga utrikesportföljen, men Russell deremot bli premierminister, och simre val än detta senare skulle ej kunna göras, ehuru man bör vara glad om en annan än han blir utrikesminister. Då vi ännu icke känna den stämning, hvarmed England mottagit dödsbudet, torde det vara alldeles för tidigt, att nu redan auställa några ytterligare betraktelser i ämnet. Men stunden är vigtig, och stora beslut har tiden att hålla fram för vestmakterna, mellan hvilka dessa skola välja. Lyckligtvis för hela Europa bekräftar sig på intet sätt underrättelsen om den för Frankrike hotande amerikanska depeschen, utan finna vi tvärtom våra antaganden stå fast, att denna depesch i sjelfva verket icke existerar. Hela denna note, hvilken, besynnerligt nog, upprört den kontinentala pressen och i Frankrike, der den ryktesvis kolporterats, emedan franska tidningarne ej alls meddelat notisen, väckt den största oro, törskrifver sig ursprungligen från ett meddelande af Times Newyorkskorrespondent. Att denne gjort sig skyldig till ett missförstånd och förblandat den hotande noten med en note af Februari månad år 1864, är derföre antagligt. Då neml. i början af förra året kejsar Napoleon i Egypten anställde värfningar för Mexico, uttalade amerikanske statssekreteraren Seward för franska kabinettet sina betänkligheter öfver en dylik plan och Ungland gjorde detsamma. Denna note har jemte några andra för kort tid sedan blifvit af Seward offentliggjord, — och verlden har bragts i skakning, derför att Timeskorresponlenten läst tel på datum. Denna åsigt bekrättas deraf, att vi här i Europa alldeles icke hört något om nya franska värfningar i Egypten och att ingen annan amerikansk korresp. än Times med ett enda ord omnämnt saken. IIans meddelande hvilar således uppenbarligen på ett missförstånd, om hvilket nästa post skall bringa oss fullständig uppysning. Man kan jemväl hoppas, att den mellan Amerika och England ännu icke officielt biagda frågan om anspråk på skadesersättning ör de förluster Amerikas handel lidit genom Englands förskyllan, skall utan allvarsammare stormar kunna utjemnas. Det sista ordet är visserligen ännu icke uttaladt, dock må det sämnas, att då lord Russel föreslog en blanlad komite för undersökning af båda parterlas anspråk på skadesersättning, uteslöt han å förhand anspråken tör de af kapare förorakade skador, såsom liggande utom den föeslagna komitåöns kompetens, och att han i enna vägran understödjes af Englands alla idningar och ej af någon enda angripes. Det r vigtigt, avt ha detta taktum för ögonen, ty kasom pressen, så skall säkerligen äfven parmentet afgjordt biträda lord Russells uppitting. Förrän England erkänner den prin