Göteborgsposten – 20 oktober 1865, sida 2

de stadgar, som föreningenTantagit. Endast välfre dade fartygsbefälhafvare och styrmän erhålla inträd i föreningen, från hvilken hvar och en uteslutes, som till vanfrejdande brott gör sig förfallen. Dock kan nytt inträde erhållas af den, som styrker sig sedermera hafva i fem år fört en redbar vandel. Detta sistnämnda stadgande vittnar om en humanitet, som man tyvärr sällan finner i några föreningar. Sällskapet utbetalar till fattiga skeppare, deras enkor och barn så stort underhåll, som tillgångarne medgifva, och isynnerhet till skeppare, som lidit sjbolycka. utan att dertill vara vållande, och derigenom kommit i behöfvande omständigheter. Sällskapet anskaffar böcker öfver sjöväsendet ech utlånar dem till medlemmarne, emot en obetydlig afgift. Om framtida tillgångar medgifva, vill föreningen uppföra ett nytt skolhus, der dugliga sjömän skola utbildas. Derjemte har sällskapet stiftat en egen sjukoch begrafningskassa. Ett särdeles vackert stadgande är att eingen må tillvita sin broder något fel, som en gång blifvit försonadt, ej heller utom sällskapet förtala eller illa berykta sin nästa. Till ordförande i denna förenings styrelse är skepparen C. Carlström från Gryts socken utsedd; vice ordförande skepparen Johan Svensson, boende inom S:t Annx kapellförsamling. Prohibitismen i Norge. Atskilliga tecken häntyda derpå, att fastän införseltullarne i Norge i allmänhet äro ganska höga, så föresinnes dock inom storthinget en fraktion som fasthåller vid de höga tullsatserna, men icke, såsom fallet är hos oss, under förevänning att skydda den inhemska industrien, utan derföre att de höga tullintraderna medföra en så betydlig statsinkomst. Då val till ordförande verkställdes i den af storthinget nedsatta komitön rörande franska handelstraktaten, erhöll rektor Steen 6 röster och prof. Schweigaard 5 röster. Rörande detta resultat af valet, antager Kristiania Morgenblad, att de flesta skola säga, att det är hemtallet åt ridikulen, emedan rektor Steen är en ignorant på det gebit som faller under komitens granskning, men deremot prof. Schweigaard en mästare. Meu — tillägger Morgenbladet — det är icke genom att vidtaga åtgärder, hvilka bedömas på detta sätt, som man upprätthåller aktningen för sig sjelf, för sitt parti och för sin sak. Sandsjömälet. Lokomotivföraren Riex, hvilken suttit käktad allt sedan olyckan vid Sandsjö intraflade, har nu hos K. M:t anfört besvär öfver häradsrättens af hofrätten fast stälda utslag i målet, så vidt det rörde honom. Patent. Kommerskollegium har meddelat byggmästaren G. U. Iolmån patent under 10 års tid å en af honom uppfunnen maskin för tillverkning af spik. Ränteförhöjning. Skånes och Malmös enskilda banker hafva höjt diskonton till 6 procent. Domsagor. Göta hofrätt har på förslag till återbesättande af Tössebo och Wedbo häraders domsaga uppfört: i första rummet häradshöfd. i Jösse härad F. J. Ekman, i andra rummet notarien, v. häradshöfd. J. A. Hellberg och i tredje rummet notarien, v. häradshöfd. V. M. Palm. Likaledes har hofrätten på förslag till Tveta, Wista och Mo häraders domsaga uppfört notarierna, v. häradshöfdingarne J. Å. Hellberg, V. M. och B. Stridbeck i den ordning de här nämnas. Biskopsvalet i Lund. Från Lund förljudes, att det nyss hållna biskopsvalet fått en märkvärdighet derigenom, att besvär deröfver blifvit anförda — någonting, som aldrig förut inwäffat, sedan biskopsval begynt att tillgå på det nu öfliga sättet. De besvärande lära vara lektorerna i Lund och andre stadskomministern i Lund, hvilka klaga öfver att hafva blifvit sörmenta att utöfva den rösträtt, som de anse sig ega. Engelbrektsdagen firades i Lund sistl. lördag af derv. studentkår medelst en festlig tillställning å Akad. föreningens mindre sal. Festen tog sin början kl. 8 o. m. och fortsattes till framemot midnatt. Skålen för Engelbrekts minne föreslogs af biblioteksamanuensen Elof Tegnör och en annan för fosterlandet af filos. d:r Widerström; för Sveriges frivilliga skarpskyttekårer talade adjunkten vid katedralskolan Wendell i ett improviseradt föredrag på vers, — Stadens borgaresångförening firade äfven dagens minne genom en enkel fest. Företrädd af sin fana tågade sångarne under afsjungande af fosterländska sånger ner till Stora torget, der ett niofaldigt letve utbragtes för frihetshjelten Engelbrekt, dervid folksången atsjöngs, hvarefter aftonen tillbragtes å Knutsalen, der tal och skålar till dagens minne omvexlade med hvarandra. Marknaderna. Stadsfullmäktige i Kristianstad ha beslutat, att dervarande tvenne årliga marknader böra bibehållas samt dess