Göteborgsposten – 20 oktober 1865, sida 1

ONKEL SILAS eller Svedenborgarens Testamente. Öfversättning från Engelskan. Då min onkel yttrade detta ritade han omedvetet på hufvudet, lade sin hand lätt öfver hjertat och hans anlete såg så utomordentligt på en gäng värdigt och melankoliskt ut, att jag i beundrande åskådning af detsamma cj hörde de meningar som derpå följde. — Då jag således, mitt barn, helt naturligt önskar att min son ej måtte bli sänd från sitt hem, hvilket nödviändigt maste bli följden ifall ni framhärdar i att förkasta hans frieri, så ber jag att ni vill uppskjuta ert beslut tills idag om tvenne veckor, då jag med stort nöje skall höra hvad ni har att säga i ämnet. Denna dag voro han och Dudley länge tillsummans, Jag misstänker att han höll en föreläsning för honom öfver den bildade qvinnans psykologi, ty en bukett lag framför mitt kuvert vid frukostbordet under de följande dasarne. Dessa buketter måtte ha varit svåra att fi, ty orangeriet på Bartram var en ödemark. Få dagar derefFäarts fr N:o 249