Göteborgsposten – 20 oktober 1865, sida 1

Den sig alltmera utvecklande friheten hos eder skall rikta våra blickar med hvarje dag mera på önskligheten af ett närmande för vår ogen frihets betryggande för framtiden. Förhållandena skola ej länge vara hållbara i den riktning de nu inslagit här i landet. Vi befinna oss alltjemt i de politiska intrigernas svalg, och der gå våra öppna eller maskerade reaktionära mera hemmavana än någonrin. Grefve Friis-Friisenborg och baron Blixen Finecke uppehålla sig för närvarande här i staden, och i följd häraf samt på grund af de svårigheter, som vår författningsfrågas ordnande ännu alltjemt bereder ministeriet, cirkulera här åter rykten om en ministerkris. Det är till en del från tidigare rykten bekanta personer, som figurera på den nya ministerlistan, men det är rätt karakteristiskt, att man nu å densamma äfven upptagit kammarherre Heltren såsom justitieminister. Kammarherrens förhållande till den Hansen-Molzenska saken är ännu på intet sätt upplyst, åtminstone icke till favör för kammarherren. Om denne man, som af många ännu misstänkes för att temligen lättsinnigt handskas med statens embeten, således likväl anses för en politisk möjlighet och dertill för en lämplig kandidat till justitieportköljen, ligger häri antingen ett slående bevis på den allmänna meningens slöhet eller på det ringa afseende man på visst håll anser sig förpligtigad att fästa vid regeringens och landets värdighet. Huruvida det ligger någon sanning i dessa rykten, är ej godt att säga. Under vanliga förhållanden skulle nemligen frågan bero deraf, om ministeren atgår med segren i författningsfrågan, men att döma af konseljpresidentens och finansministerns dock stundom hvarandra motsägande förklaringar, vill det synas som att ministåren, om det sammansatta utskottet ej heller denna gång kan bli enigt, vill försöka fortsätta regeringen med de tvenne bestående representanttörsamlingarne. Bestämmer ministören sig härför, skall den utan tvifvel, i trots af det olämpliga i en sådan situation, ej röna något motstånd häri från representationens sida, men det är deremot mycket troligt, att reaktionen skall begagna detta ministerens nederlag till att göra en sista ansträngning hos H. M:t konungen, för att förmå denne försöka, hvad verkan ett ministerskifte skulle utötva, hvilket kunde bringa till rodret ett kabinett, som kunde åtminstone ellisvidare glädja sig ät anslutning från bondevännernas och den yttersta reaktionens sida. Ni tinner nu, at hvilken fara vi hotas, och hon rycker tyvärr allt närmare. Att emellertid dessa intriger ej ha någon rot hos folket och ler icke väcka någon genklang, framgår deraf att reaktionens nya, stora och med ofantlisa omkostnader uppsatta organ Rigstidenden, hvars tillkomst i parentes sagdt törnämligast kan illlskritvas vår gesandt i Stockholm, gretve Urelff Henrik Bernard von Scheel-Plessen, pj mäktat tills dato erhålla mera än högst — 500 prenumeranter, at hvilka ej ens 200 utanör Köpenhamn. N:o 2 af Blade til Menigmand af danske Skandinaver har nu utkommit. Detta sista nummer gendrifver på ett enkelt och slående sätt det af hemmatyskarne så idisslade påståendet, att skandinaverna vilja dela Dannark. Vi fästa eder och edra läsares synneriga uppmärksamhet på dessa väl skrifna smäkrifter, af hvilka n:o 3 snart utkommer, omdandlande förhållandet till dynastien. Apropos skandinaver, tror jag mig veta, tt man här äfven arbetar på upprättandet af n nordisk förening, hvilken skall ansluta sig ill de svenska och norska, och man arbetar j utan framgång. Från Ryslinge socken, der den nu afsatte )irkedal var pastor, har hit anländt en depu— ??pc-p ——ä ! ä— —