Göteborgsposten – 17 oktober 1865, sida 2

tigt anspråk kan göras Fpåzupprättelse oc skadesersättning. — I sin sista depesch, a d. 18 sept., söker mr Adams gendritva Rus sell, men den intressantaste sidan är den, hvilken han framställer vissa principer, hvilk han anser skola så ett mycket vidsträckt ir flytande på de blifvande förhållandena mella alla civiliserade nationer och särskilt den som mest plöja hafven. Han säger: När ett uppror mot den bestående regeringen ett land eger rum, synes det vara de regeringars plig som vilja upprätthålla fred och vänskap med der samma, att genast afhålla sig från hvarje steg, soi kan hafva det ringaste inflytande på sakens gån; När händelser inträffa, om hvilka det är nödigt a taga kännedom, antingen derför att de innebära e nödvändighet att skydda personliga intresseu hemm eller undvika en inveckling i kampen, synes det var rätt och riktigt, att i händelse af behof tillgripa si skilda åtgärder i just den utsträckning som kan be höfvas, men icke vidare. Det är derför fakta allen: och icke sken eller förmodanden, som berättiga ti handling. En sträng neutralitet måste i allt iakttgas. Om det efter någon tids förlopp finnes föga u sigt till ett slut på kampen, isynnerhet om denn ståndar på hafvet, synes ett erkännande af partern såsom krigförande vara rätt. Slutligen, då det sync sannolikt, att den bestående regeringen har i grun förlorat makten till kontroll öfver det gjorda mo ståndet, uten någon utsigt till förbättring, eger hvar; vänlig regering att erkänna insurgentstyrkan som obe roendo makt, utan att föranleda någon kränkning. Denna sista sats är anteckningsvärd fö förhållandet mellan Förenta Staterna oc Mexico. Innan här anförda sista depesch afgaf hade Russell föreslagit, d. 30 Aug., att e komite skulle nedsättas, hvilken skulle upp taga alla de anspråk, som väckts genom sist borgerliga kriget, och till hvilken de båd makterna skulle hänskjuta hela frågan. På detta förslag har den amerikansk regeringen ännu icke afgifvit något svar, me det förtjenar anmärkas, att sjelfva förslage innebär ett vägrande svar å en proposition a amerikanska regeringen om sakens hänskju tande till en skiljedomstol. eTimes anmärker med skäl mot Förent Staternas klagomål öfver Englands bristand uppriktighet i neutralitetens hållande, att fö stor omtålighet i detta fall skulle leda til ständiga internationala tvister. Så t. ex. skull England nu kunna röra upp himmel och jor mot Förenta Staterna i afseende på Fenierna Hvad dessa senare angår, krympa dera proportioner i Amerika ätvenledes alltmer ihop. En korresp. från Filadelfia uppgifve att deras antal, som skulle vara beredda til handling, endast är c:a 10,000, en siffra son naturligtvis ej kan ingifva England några all varliga farhågor. I Amerika synes man fullt öfvertygac om, att Juarez redan i denna eller nästa må nad skall tvingas lemna Mexico och uppgifv. sin sak derstädes. Från Amerika föreligga en massa andr: notiser, af hvilka vi meddela dessa: Tulltjenstemännen i New-York anklaga: för att under en tid af sju år hafva svektull bedragit staten på den enorma summan af 3( millioner doliars, hvilket låter fast otroligt. D. 1 jan. 1864 var Sydstaternas skuld med tillägg af en beräkning af utgifterna til d. 1 jan. 1865, jemte ett par andra poster Dollars. Fonderad skuld . . ss so so so cc 297,871, ooc Icke räntelöpande sedlr so. 766,447,000 Räntelöpande de:. 102,000, ooc Fordringar på certifieater.... 89,000,000 Obetalta räntor .. .. 181,000, OOCc I öfverslag, utgifterna för 1864 .. 1,427,448,00( Utgifter intill Lees kapitulation år 186. 500,000, oOC Särskilda staternas skulder... 87,000,00( Summa 3,450,766,00( Sedlarne hade i Sydstaterna sjunkit så att skulden ökades med förvånande snabb het, och då den ofantliga summan af när 3,500 mill. doll. plötsligt försvann genom kriget slut, kan man ej förvånas öfver, att hela för bundet blef utarmadt. General Lee har inträdt i sin befattnin som president för Washington -högskolan Lexington, Virginien. I staterna Kentucky och Tennessee hafv guerillaband åter börjat visa sig och i Robert son county, Tennessee, har en trupp at 40 så dana personer inlåtit sig på mord och röfver till en grad, som kallas diabolisk. Truppe ha sändts emot dem. Öfverallt i Amerika hålla arbetarne mee tings i massa, för få tiden af 8 timmar or dagen bestämd såsom laglig arbetstid. De h på flera ställen förklarat sig ej skola rösta p sådana tjenstemans-kandidater, hvilka icke ai sbeta för bestämmandet af nämnda arhefefia