Göteborgsposten – 17 oktober 1865, sida 1

BEders Kongl, Maja! Mine Herrar! Den skål jag har i uppdrag att föreslå ansluter sig nära till den föregående. Den är en tacksamhe!soch hyllningsgärd åt den konstnär, hvars snille gifvit form och kropp och anletsdrag åt det minne vi i dag firat. Vi menniskor äro en gång så boskaffade, att. bilden griper oss både lättare och mäktigare än tanken, ja att den senare ofta behöfver den förras medi um för att ej blott rätt klart, utan äfven rätt inner ligt af oss fattas. Att förmäla dem båda med hvarandra, att sammangjuta dem till en enhet, det är konstnärens företräde, det förmår han ensam. Den veten skapliga forskningen, tankens hårda arbete kunna, blott eröfra sanningen litet efter litet, och seklers ansträngnin