Göteborgsposten – 13 oktober 1865, sida 1

för många, nemligen att utsändningen af den forna monarkiens tyska beståndsdelar i sjelfva verket banade väg för en sannt national statstillvaro i förbund med Sverige och Norge, har nu så småningom klarnat för tanken, och genom den krattiga protest mot allt slags tyskhet, äfven en personalunion, som innehålles i slesvigarnes besök härstädes, har jemväl från denna sida, om än endast indirekte, lagts en betydelsefull sten för den skandinaviska framtidsstatens byggnad. Det är till en stor del den utländska pressen, och isynnerhet de franska och svenska tidningarne, som har förtjensten af att hafva återupplifvat det skandinaviska framtidshoppet, genom att i sina betraktelser öfver Danmarks politiska ställning ständigt återkomma till den utväg, som i skandinavismens genomförande öppnar sig till en lycklig national framtid för de trenne nordiska nationerna. Här har den olyckliga författningstvisten i den grad lagt beslag på pressens uppmärksamhet, att de flesta tidningarne, med undantag af Fudrelandet, inskränkt sin verksamhet i denna riktning till att återgifva de märkligaste yttranden, som rörande denna sak förekommit i utlandet; men äfven dessa ha sin stora betydelse, och man har fästat stort afseende vid den af Q, (Qvanten) författade uppsats i ämnet, som meddelats af Post-och Inrikes Tidningar, emedan man känner förf:s förtroendeställning till konung Carl XV och dertör att den uppställer ett klart och tydligt program i närmaste likhet med hvad en dansk förf, d:r C. Rosenberg, vid ett föregående tillfälle utförligare framställt i en broschyr Om den politiske Skandinavismen-, hvilken vi rekommendera edra läsare till genomläsning och studium, isynnerhet som man på högsta ort hos eder i det närmaste upptagit och omfattat samma program. Man kan af vår nuvarande minister knappast vänta, att något steg skall bli taget till förmån för skandinavismen, men det är derför tid för folket att taga saken om hand, så att det kan vara beredt, då afgörandets timme en gång slår. Skandinavismen spelar i den danska statens politik samma roll, som existensens mera ideala sidor intaga i den enskildes lif. Till densamma ansluta sig derför de största förmågorna och de varmaste hjertan i Danmark, och den erbjuder ett skyddande värn såväl för vår ära som våra intressen. Den är dertör, isynnerhet gentemot reaktionens och hemmatyskarnes sträfvanden efter att binda oss och sälja oss till Tyskland, väl värd att nu taga under allvarligt öfvervägande, för att beslutet må vara moget för handling, då ögonblicket kommer. Ty just handlandet i rätt tid är vår svagaste sida, fastän vi ha ett gammalt ordspråk, som säger: Gjerning vil have Tid, men Tid vil ogsaa have Gjerning!. Författningsfrågan har vandrat från landsthinget till solkethinget, der den förehafts till sin enda behandling, undergick några förändringar och åter förvisades till en enda behandling af landsthinget, hvarifrån frågan troligen skall vandra in i ett sammansatt utskott. Den norske skalden 4. Munch firar i dessa dagar sitt bröllop på herregården Rydhave med en dotter till länsgrefven Raben till Christiansrede. Pseudonymen Carit Etlar (hr inspekteur Brosböll) har i dessa dagar inlemnat ett stort drama till Folketheatret, der det skall uppföras, så snart de redan nu under inöfning varande stycken lemna tid dertill. Dramat skall vara i hög grad effektfullt och ypperligt lämpadt för scenen. Det antagande, som i många kretsar gjorde sig gällande vid pastor Birkedals afskedande,