Göteborgsposten – 11 oktober 1865, sida 2

inom England förbittring, och såsom samvetsgranna referenter af dagens löpande krönika, har derför denna berättelse om, huru berget åter födde en råtta här fått plats. Emellan Frankrike och Ryssland tyckes en ej obetydlig fnurra kommit på tråden. Det Bismarckska bladet Nordd. allg. Zeit. säger genom sin pariserkorresp. derom: Om man får döma af det språk, som de officiösa tidningarne i Frankrike och Ryssland föra, kan det anses för afgjordt, att f. n. en stor spänning råder mellan de tvenne makterna. Tidningarne i Moskwa och Petershurg tala i en ton, som nästan gränsar till oförskämdhet, och de härvarande tidningarne underlåta icke att betala dem med samma mynt. Afstörre betydenhet kunde det vara, att äfven franske gesandten i Petersburg intager en föga vänskaplig hållning. Det, som f. n. ogerna se ett sådant spändt förhållande mellan de tvenne kabinetten, taga saken mycket lätt och finna det helt onaturligt, att stämningen mellan tvenne stater vexlar mellan värme och köld liksom vädret. Andra göra härtill den anmärkning, att Frankrikes ställning till Ryssland och England tyckes stå i ett omvändt förhållande. Då barometern visar godt väder för London, står det på storm för Petersburg, och omvändt. Närmaste anledningen, hvarför den ovilja, som helt säkert ständigt rådt mellan kabinetten i Paris och Petersburg, sedan kejsar Napoleon försökte framkalla en europeisk intervention till förmån för Polen, i desssa dagar kommit till utbrott, skall vara ett af Ryssland taget steg för åstadkommande af en intervention i Donaufurstendömena, der ryska agenter på senaste tiden varit mycket verksamma. Denna plan har mött bestämdt motstånd hos Frankrike och har äfven förkastats af Porten; men endast det, att Ryssland djerfts tramkomma med ett sådant förslag, antyder, att det ännu alltjemt betraktar sig som den ledande makten i Orienten. De officiösa franska tidningarne hafva hämnats med att röja, det Ryssland nu förgätves sökt få upp ett lån i utlandat, och Patrie anmärker hånfullt, att Ryssland, som saknar millioner för ett krigs förande, dock ännu alltjemt har ett par tusen fres öfver till att dermed aflöna de intriger, som stå i dess sold. Opinion nationale, som är en demokratisk tidn., men för öfrigt anhängare af kejsardömet, innehåller en ledande artikel, hvari det tager till orda för en europeisk koalition mot Ryssland, och blott söker vinna tyskarne för en sådan plan, genom att erinra om, att kabinettet i Petersburg ständigt motarbetat eftersträfvandena för Tysklands enhet. Men om 0p. nat. smickrar sig med, att Preussen skall vara Europas förpost mot det ryska barbariet, misstager det sig dock utan utan tvitvel. Preussen kan, åtminstoue under nuvarande system, vida förr anses vara Rysslands förpost mot det vestliga Europa; de tvenne makterna hafva uti de sista politiska kriserna ömsesidigt understödt hvarandra, och om det kommer till en allmän sammanstötning, i förväntan hvarpå alla stora stater af alla krafter rusta sig, skola de helt säkert stå på samma sida och gå samma öde till mötes. Det vore i annat fall otänkbart, att Ryssland skulle tillåta Preussen utveckla sig i Ostersjön till en verklig och rivaliserande sjömakt. Att partibildningen mellan de olika staterna är i full gång och isynnerhet liflig inom Tyskland, finner man äfven deraf, att den officiela preussiska pressen börjar taga en nära nog fientlig ton mot Sachsen, hvilket synes svätva i fara och kanske snart blir ett föremål för delning äfven det. Det stundar vigtiga tilldragelser. De preussiska tidningarnes ton mot Frankrike är temligen bitter, nästan hånfull, och skall väl ej bli höfligare, om det besannar sig att kejsar Napoleon i Biarritz emottagit Bismarck i närvaro af flera af sin omgifning, hvilken omständighet naturligtvis utesluter möjligheten af ett närmare samtal om politiska förhållanden mellan de båda herrarne. De ofvan nämnda ryska stämplingarne i Donaufurstendömena, hvilka kunna bli antändningsgrunden till branden, synas ej vara blotta hugskott, utan verklighet. I Bucharest har under ledning af den bekante agitatorn Rakovski bildats en hemlig bulgar-komitå, i hvilken furst Michael at Serbien har sina fingrar men äfven Ryssland, hvars agenter äro med i komitten och som nyligen skänkt 12,000 dukater till densamma, hvarjemte det äfver berättas, att under vintern ryska vapensänd ningar till Bulgarien förestå. En af Rysslands officiela organer gör et klumpigt försök, att ställa England och Irlanc i parallel med Ryssland och Polen. Jemtö relsen är dock haltande, ty England har e sändt Irland någon Muraview. Den ryskt mordengeln af detta namn har dragit sig tillbaka till sitt gods i närheten af stader Pskow samt är sysselsatt med nedskrifvandet a den historia öfver det sista polska upproret. De ligger onekligen något pikant i att veta Mu raview skrifva en historia; för denna otör ont hat aleall Lanind vata at