Göteborgsposten – 10 oktober 1865, sida 2

salle att skydda villfarelsen, beslutat höja vär ap stoliska stämma; och i det vi här inför eder bekrästa våra föregåängares konstitutioner, i kraft af vårt apostoliska embete, ogilla och fördöma vi detta frimuraresällskap och, de andra sällskaper af samma slag, som, fastän under annan form, sträfva mot samma mål och hvilka öppet eller hemligt sammansvärja sig emot kyrkan och den legitima makten, och vilja, att nämnda sällskaper skola anses som af oss förkastade under samma straff som de, hvilka våra föregångare bestämt i de förra konstitutionerna, och inför alla Kristi trogna, hvilken rang och värdighet de än må inneha och hvar på jorden de än må befinna sig. Allocutionen slutar derpå med en vanlig anropan till Gud, jungfrun och apostlarne mot denna verldens ondska. Om Roms utrymmande af de franska trupperna säger Åla France sig veta, att de provinser som skola först utrymmas äro sydprovinserna Velletri och Frosimone; de franska trupperna skola öfverlemna hvarje post åt de påfliga, och allt skall försiggå i enlighet med den med romerska curian träffade öfverenskommelse. Å det Frankrike steg för steg drager sig tillbaka från Rom, sätter det sin moraliska borgen i den materielas ställe, och hvad det förut med sin fana förfäktat, skyddar det nu med sitt ords och sina förpligtelsers anscende, tillägger bladet, fortsättande: m vi materielt lemna Rom, så sker detta icke, för att åt revolutionen öfverlemna den makt, som vi frånryckt densamma, utan af det skäl att siluationen på halfön i grund förändrats och hotelserna om angrepp förvandlats till löften om skydd och aktning; Italien beskyddar det romerska område, som det gjorde anspråk på att besätta, och dess statsmän, som fordrade påtvedömets fall, inse nu, att detsamma icke är någon orsak till svaghet, utan den lyckligaste nödvändighet och en källa till makt och inflytande. Från Wien skrifves, att frih. v. Hibners utnämning till Österrikes gesandt i Rom etter Bach kan anses för säker. Ryssland har hos Donaufurstendömenas skyddsmakter begärt en undersökning af ställningen inom dessa, men erhållit derå ett vägrande svar. I England (Sheffield) har öppnats den nionde årssammankomsten af Föreningen för befordrandet af de sociala vetenskaperna. Bland de hufvudfrågor, som skola förekomma, äro: barnens sysselsättande och uppfostran, undersökning ang. spridningen af smittosamma sjukdomar och öfver luftförpestningen i städerna, samt öfver medlen till förekommande af de faror, för hvilka arbetarne äro utsatta i bergverk och fabriker. Öppningstalet hölls af föreningens ständige president, den gamle, men ännu alltjemnt rastlöst verksamme lord Brougham. Preussen arbetar nu ifrigt på, att få ett handelsfördrag med Ryssland afslutadt. Ryska regeringen synes å sin sida visa större beredvillighet än förut, och mycket motstånd inom ryska handelskretsar är nu bräckt. I afseende på Tysklands deltagande i pariserutställningen 1867 synes detta bli olika mot det förra, då det representerades af Tullföreningen, som i sig innefattade hela det stora fäderneslandet. Den franska utställningskomiten har gifvit Preussen och Österrike hvardera sitt rum i utställningsbyggnaden och de öfriga tyska staterna ett gemensamt. Turkiets regering har beslutat sig för, att låta uppbygga den nu nedbrunna delen af Konstantinopel uteslutande af sten. Ett allmänt förbud för hufvudstaden skall utfärdas, att icke vidare uppföra några byggnader af trä. Senare Post. Den påfliga allocutionen mot frimurarne har väckt stort uppseende i Frankrike, der man känner och är intresserad af den närmaste anledningen till densamma. Då nemligen frimurareordens f. d starmägtara j; FrandA