Göteborgsposten – 5 oktober 1865, sida 2

i sin mån göra befolkningens stämning gynsam. Under sin långa regering har H. N:t-, säger bladet, endast tvenne gånger besökt Irland och då endast för en tid af några dagar. Den kongl. familjen har i det hela taget tillbragt mera af sin tid på kontinenten, än i denna del af drottningens domäner, hvilken, fastän endast 3 timmars väg skiljd trån Storbritanniens kuster, är nästan en terra incognita i Windsor och Balmoral. Om drottningen ej vill, uppmanar bladet prinsen af Wales att besöka Irland och blanda sig i dess sällskapslif, för att göra sig irländarne bevågna. Lauenburg har redan kommiti erfarenhet af, att Preussens ötverregimente är långt ifrån detsamma som Danmarks. Den s. k. lauenburgska recessen, i hvilken hertigen erkänner och lofvar, att hålla alla landets väl förvärfvade rättigheter samt landtständernas kompetens, att tillåta Lauenburg alltid få hafva qvar en särskild regering, samt en särskild hofrätt och konsistorium, har ännu icke stadfästats af preussiske konungen och han tros icke komma att göra det. Lauenburg skall med tiden införlifvas i Preussen, det har således icke med någon särskild landtdag att göra. Under den tyska regimen utbreder sig i Slesvig katolicismen i märklig grad. Flensburg har redan ett kloster, som är i full verksamhet. Den preussiska armöens eller rättare de preussiska officerarnes öfvermod skall nu hafva nått en betydande höjd, och de tyckas hafva fått stor lust att mäta sig med Frankrike. Den erfarenhet, de preussiska officerarne vunnit i kriget med Danmark, har i hög grad stärkt deras sjelfförtroende. De hafva besatt Dannevirke, sedan det utrymts, de hafva efter en långvarig belägring tagit några skansar och till sist bemäktigat sig en ö, hvars dåliga försvar gaf dem tillfälle att vinna en hastig seger. Hvarför skulle de icke nu längta efter att låta sitt hjeltemod lysa på en större skådeplats? I den preussiska armeens organ -Nilitärische Blätterger denna stämning sig luft på följande sätt: -Ludvig Napoleon brukar, i likhet med hvad hans onkel gjorde, inleda krig med litterära pöbelaktigheter. Något annat uttryck kunna vi icke begagua, då ett cirkulär, hvari hans utrikesminister uttalar sig på ett förmätet och högmodigt sän om Preussens beteende, bringat till allmänhetens kunskap genom tidningarne. Nåja, vi skola således snart få tillfälle att se zouaverna på nära håll, och det skall då visa sig, hvilket som verkar kraftigast, preussarnes kolfstötar eller parisergaminernas stickord. Man kan ej betvifla att dylika oförskämdheter skola i vederbörlig tid bli qvästa. Ryssland sortfar att rasa mot allt polskt, för hvilket raseri äfven det, hoppas vi, i sin tid skall bli tillrättavisadt. Isynnerhet är i Wilna befolkningen lika strängt undertryckt som på Muraviews tid. Utrotandet af allt polskt är der förvaltningens grundprincip, tör hvars skull alla andra regeringsförhållanden försummas. En i Warschau bosatt borgare, som för någon tid sedan uppehöll sig för atfärers skull i Wilna, berättar att han under ett samtal på gatan med en bekant, af en i närheten befintlig polisbetjent tillsades att följa honom till vaktkontoret. Efter ett par frågor förklarade en kommissarie för den häktadn, att han skulle erlägga 10 rubler i böter. Den förvånade polacken frågade på polska: Za co? (hvarföre?), hvarpå han erhöll till svar, att han nu skulle betala 15 rubler. Då han förnyade sin fråga, höjdes böterna till 20 rubler, hvilka polacken nu betalte, utan att yttra något vidare. Senare erfor han, att han dömts till de 10 rublerna i böter, derför att han på gatan talat polska, och att de ofvan anförda tvenne korta polska orden kostat 5 rubler för hvarje gång de uttalats. Från Turkiet skrifves, att de af Ryssland från deras hem förjagade tscherkesserna revolterat. Turkisk militär har omringat de upproriska i en skog, der de hålla sig. Med tscherkesserna har Ryssland kastat en ny orosbrand in i Turkiet, och det skulle väl kunna hända, att den ryska politiken en dag skall finna det fördelaktigt, att upphäfva sig i Turkiet till skyddsmakt för samma tscherkesser, som det nyss, med nästan oerhörd grymhet förjagade från deras berg. Frankrikes tidningar börja nu sysselsätta sig med Bismarck, som väl i detta laget befinner sig i Paris, dit han törelupits af ryktet om, att Preussen bjudit Österrike 16 millioner sv. rdr rmt för Holstein. I öfrigt äro ryktes