A WLHOO AQ mA anginge, ville tal. upprepa hvad han vid det föregående prestmötet yttrat om desamma, att neml. det hufvudsakliga läge i valet af böcker samt att detta val lemnades i tjenliga händer. I annat fall kan lätt väg för villomeningar banas. — Hvad beträflade åtgärder för kyrkotuktens tillämpning, vore detta en vigtig sak. Det vore högst angeläget att fatta grunderna för prestens sätt att gå tillväga vid tillämpningen at kyrkotukten. Man borde gå tillväga ömt, kärleksfullt, men på el enligt Guds ord allvarligt sätt. En god samman fattning i hit hörande fall hade man nu fått i en af biskop Bring utgifven afhandling. Komiterade hade söreslagit, att domkapitlet skulle i små cirkulär intaga de olika bestämmelserna för kyrkotuktens tillämpning, som i följd af den nya strafflagen blifvit gällande. — Hr biskopen ansåg att detta gerna kunde låta sig göra. Lektor Blomstrand sade, att det vore betänkligt om domkapitlet uppträdde såsom lagtolkare. En utredning af kyrkotuktens förhållande till nya strafflagen kunde visserligen få följa med domkapitlets cirkulär, men den borde ej vara utgifven i domkapitlets namn. a Biskop Björck trodde att det på det hela taget var onödigt; man hade, såsom tal. förut npplyst, i denna fråga en god handledning i biskop Brings omtalade afhandling. Prosten G. MW. Carlson i Foss ansåg en dylik utredning från domkapitlets sida vara nödvändig. Tal. framdrog exempel på att fall kunde inträffa, då presterskapet behöfde en dylik utredning, hvartill den kunde hålla sig. Trodde, i olikhet med lektor Blomstrand, utt det ej skulle vara riskabelt för domkapitlet att afgifva en sådan utredning. Biskop Björck lotvade att denna fråga skulle blifva föremål för noggrann diskussion i domkapitlet. Sedan hr biskopen bringat på tal frågan om presterskapets förhållanden till kommunalstyrelserna, upplystes att diskussionfi detta ämne vore onödig i följd af såväl å Hallands som å Bohusläns landsting fattade beslut. Komiterandes proposition, att man skulle hos K. M:t anhålla om ändring i kongl. cirkuläret af d. 20 Mars 1865 i hvad anginge frejdebetygs utfärdande, bifölls af de församlade medelst afgifvet enhälligt Ja på fråga härom. Det förslag komiterade framställt, attnågon kassa för sjuklige prestmän ej borde stiftas, men att domkapitlet skulle ega rättighet att åt sådana prestmän utdela hjelp af tillgängliga medel, samt att dessa skulle betäckas genom vid hvarje kalenderärs slut företagen uttaxering, bejakades ätvenledes af de församlade. Lektor Blomstrund ville avse att detta jakande vore bindande för elem.-läroverkets lärare och ande, i annat fall, för sin del reservation mot de församlades beslut. — Äfven adj. Ilbyrell anlörde — om ref. uppfattade rätt — reservation, hvad den nämnde taxeringen anginge. — Äfven rcktor IIeurlin anmälde reservation, egentligen med anledning af ett föregående yttrande af prosten Holmqvist om laicis rätt att yttra sig i förhållande till clerus. Komiterades förslag att komminiscersadjunkt skulle hafva lika löneförmåner som paStorsadjunkt i lägsta lönegraden, bifolls at de församlade. Komiterade hade derjemte föreslagit att adjunkts inkomster då de så kallade offren upphörde, skulle ökas med ett minimum af 100 rdr, och detta gat uppslag till en rätt liflig diskussion, hvarunder adj. Högrell på ett kraftigt sätt framhöll de lägre presterliga tjenstemännens svåra low och ätven prosten Holmqvist på ett varmt sätt talade till förmån tör sina yngre lägre embetsbröder. Biskop Björk bad de yngre presterna ej tro, att man ville göra dem något försång, och fästade uppmärksamheten på, att det var minimum som man föreslagit. — De församlades mening blet densamma som komiterades. Komiterades förslag attlasarettsräkenskaperna måtte alslutas med innev. kalender-år, samt att adjunkts reseunderstöd vid missivering skulle utgå såsom hitintills, biföllos. Komiterades förslag tll ny klockareinstruktion — som sedermera skulle afgöras af domkapitlet — upplästes deretter och gillades, efter någon diskussion, fullkomligt. Hr Biskopen återkom härefter till det under förmiddagen fattade famösa beslutet om