Göteborgsposten – 28 september 1865, sida 1

Kyrkoh. J. Lundegren tackade preses för hans sörtjenetfulla afhandling. Lektor Rosenius framställde derefter nägra frågor till preses, hvarpå denne yttrade till svar på de framställda anmärkningarne, att missionsverksamheten borde bli en kyrklig verksamhet, men att om den icke det blir så leder den till sekterism. Missionsföreningarne hade ej gjort allt hvad de kunnat för att komma i förbindelse med kyrkan. II. H. biskop Björck ywrade derefter, att pra ses i sin athandling med skäl undvikit definierande, såsom ledande till vidlyftigheter. Afhandlingen egde för öfrigt just den vetenskaplighet som egnaane sig för ett prestmöte. Tal. yttrade sig derefter ang. de begge hufvudfrågorna i skriften om den grofva otron och sektväsendet. Beträffande den förra framhöll tal. de motsägelser hvari män sådana som Strauss, Renan, Cocquerel m. fl. råka då de förneka Kristi gudom. Så hade Renan, ehuru han prisat Jesu karakter såsom den skönaste och adlasta, dock för att förklara ett under måst framställa honom som en bedragare. Hvad angick scktväsendet måste mun vara lörsigtig i sina omdömen. Hvar och en bör pröfva sig sjelf om han ej såsom sådant dömer något, hvilket i sjelfva! verket är en riktig utveckling, hvilket man e mäktat fatta. Då en rörelse uppstår kunna individerna lätt göra sig skyldiga till ensidigheter. — Angående missionsverksamheten hade preses mening varit den, att den härflyter ur kyrkans innersta lif. i den mån detta är friskt. — De kristliga kärlekshandlingarne hade dock, såsom exempel bevisat, förledt dem, som utfört desamma, att anse sig derigenom blifva verkliga kristna, något som vore betänkligt, hvarföre man aej velat gifva stöd åt dylika pretentioner. Tal. trodde för öfrigt att hvad särskildt missionsverket boträffade detsamma vore på väg att utträda ur sektväsendets tjenst. Detta bevisades genom förhållandet med evangelisktlutherska missionssällskapet i Leipzig, till hvilket äfven andra slutit sig i samma anda. Hr biskopen atgat derefter en kort berättelse om kyrkans och stittets förhållanden från år 1859 då senaste prestmöte hölls. Mötet åtskildes derpå närmare kl. Eftermiddagens förhandlingar börjades med fortsatt historik at hr biskopen d:r Björck öfver åtskilliga tilldragelser uti stiftet sedan förra prestmötet, samt en redogörelse ötver den kyrkliga litteratur som under samma tidrymd uppkommit.