Göteborgsposten – 26 september 1865, sida 2

— Jag har aldrig sett denne person, svarade stackars Milly. Åtminstone ej som jag vet af, tillade hon då hon såg oss småle. Men jag tycker att han är temligen lik gamle Michael Dobbs, som säljer tråd, kanske ni menar honom? — Jag tyckte ni sade mig, Maud, att ni och Milly läste Walter Scotts poemer. Men det ligger föga vigt vid den saken. Michael Scott var en trollkarl, med rikt silfverhvitt hår och som legat i grafven en ofantlig mängd af år men ändock just egde tillräckligt mycket lif qvar för att rynka pannan när de togo hans trollbok. På beskrifning tyckes han ha varit alldeles lik er pappa, mitt barn. Mitt tjenstefolk har berättat mig att er bror Dudley setts i Feltram denna vecka, drickande och rökande. Huru länge skall han bli qvar hemma? Ej mycket länge, förmodar jag? Nå, Maud, har han gjort er någon kärleksförklaring? Godt, jag ser att han har det. Men apropos kärleksförklaringar, jag hoppas att dender oförskämda karlen Charles Oakley ej plågat er med några versar. — Men det har han likväl gjort, inföll miss Milly till min stora förtret; ty jag såg ej något synnerligt skäl för att lemna hans verser i kusin Monicas händer. Jag måste naturligtvis erkänna att jag fått de två små poemerna, med det tillägg likväl, att jag ej visste från hvem de kommit. (Forts.)